De yngsta förskolebarnens samspelskompetens i leken : En studie om tillträdesstrategier, inkludering och exkludering

Sammanfattning: Mitt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur de yngsta barnens sociala kompetens synliggörs i samspelssituationer på förskolan. Jag har riktat särskilt fokus på hur barnen gör för att inkludera och exkludera varandra i lek och samspel, samt vilka tillträdesstrategier barnen använder för att få tillträde till en pågående lek. Som teoretisk utgångspunkt har jag utgått från William Corsasos syn på barns socialisation. Studien genomfördes med kvalitativa observationer där jag förde anteckningar i form av löpande protokoll och jag observerade tio barn i ålder 1-4 år. I mitt resultat framkommer det att de yngsta barnen på förskolan har kunskaper och erfarenheter om hur samspel och lek etableras. Barnen vet om, redan vid ettårsåldern, att det krävs ett gemensamt fokus, en ömsesidighet och en kunskap om förhandling för att ett samspel ska lyckas. Resultatet visar också att denna ömsesidighet oftast byggs upp av signaler som blickar och leenden. Studien visar också på att det är viktigt för barnen att upprätthålla en god gemenskap och att agera på ett socialt accepterat sätt, oavsett om det avser vara en inkludering, exkludering eller ett sätt för att få vara delaktig i en pågående lek.