Bidrar plastpåsar till negativ varumärkesimage? : En studie om konsumentuppfattning och miljövänliga attribut i grön marknadsföring

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap; Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

Sammanfattning: Teoretiskt bidrag: Studien ger en samtida bild av hur konsumenten påverkas av miljövänliga attribut hos produkter i hens uppfattning av varumärken. Problemformulering: Hur påverkar försäljning av plastpåsar konsumentens varumärkesimage? Syfte: Syftet med studien är att förklara relationen mellan konsumentens värderingar, konsumtion och benägenhet att välja miljövänliga attribut. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och belyser hur behov, värderingar och förväntningar representerar en signifikant roll i konsumentens uppfattning av varumärken. Teoretisk referensram: Studiens referensram är uppbyggd av befintliga teorier som avser att förklara företags önskan att bygga konkurrenskraftiga varumärken, stärka varumärkets relation till konsumenten genom stimuli och skapa efterfrågan av ett företags gröna produkter, samt att förklara konsumentens önskan att reducera hens negativa effekter på miljön och hur konsumenten svarar på information baserat på tidigare upplevelser och erfarenheter. Metod: Denna uppsats är utförd i en deduktiv ansats genom en kvantitativ metod bestående av 188 respondenter. Undersökningen var utformad som en enkät och spreds via våra egna sociala kanaler. Enkätens frågor var noggrant utformade av operationaliserade begrepp relevanta till studien. Sekundära källor består av vetenskapliga artiklar och böcker. Empirisk resultat & dataanalys: Uppsatsen analyserar den kvantitativa undersökningen och presenterar resultaten i teoretiska modeller, tabeller, diagram och textbeskrivning genom vilka vi accepterar eller förkastar hypoteser. Slutsats: Konsumenten är benägen att konsumera produkter med miljövänliga attribut och uppfattar varumärken som visar hänsyn till miljön mer positivt. Dock fanns det inte en självklar korrelation mellan konsumentens värderingar och faktiskt beteende. Det ledde till att den första och andra hypotesen accepterades, och den tredje hypotesen förkastades.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)