"Leken är ett utmärkt verktyg för lärande" : En kvalitativ studie om förhållandet mellan barns egeninitierade lek och pedagogers undervisningsuppdrag i förskolan.

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap; Linköpings universitet/Utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Syftet med studien är att bidra med kunskap om förhållandet mellan barns egeninitierade lek och pedagogers undervisningsuppdrag i förskolan. Studiens frågeställningar handlar om vilken uppfattning pedagogerna har om betydelsen av barns egeninitierade lek för undervisningsuppdraget, hur barns egeninitierade lek påverkas av förskolans pedagoger samt hur pedagogerna förhåller sig till att använda barns lek för undervisning. Studiens teoretiska utgångspunkt var Foucaults teoretiska ramverk med fokus på maktförhållandet. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Tio verksamma pedagoger i förskolan har deltagit i studien.  Resultatet visar att barns egeninitierade lek har betydelse för pedagogers undervisningsuppdrag i förskolan eftersom leken används som ett pedagogiskt verktyg för att utföra det undervisningsuppdrag pedagogerna har i förskolan.  Vidare visar resultatet även att olika makttekniker och strategier används i förhållandet mellan barn och pedagog. Utifrån analysen av resultatet framkom det även att barns lek påverkas av pedagogernas maktteknik genom att barnen gör motstånd till det pedagogen vill styra mot, vilket kunde ta sig till uttryck som att barnen blir tysta när pedagogen är med i leken eller att de lämnar leken.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)