Sexköparen : En diskursanalys av domar från svenska tingsrätter

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Sammanfattning

Eftersom det blev förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige har denna uppsats, med hjälp av diskursanalys, undersökt hur rätten framställer sexköp som fenomen, sexköpare och även säljare av sexuella tjänster. Domar från olika svenska tingsrätter har analyserats, avseende vilka ord som används i framställningen av fenomenet. Socialkonstruktivistiska teorier har använts för att förstå hur konstruktionen sker av kön, prostitution som fenomen och hur offer samt gärningsman konstrueras. Då prostitution kan sägas vara en del i hur genus konstrueras i samhället idag har dikotomin mellan könen, samt mannen som norm, blivit en central del i uppsatsen. De gråzoner som finns i genuskontraktet kan tänkas utnyttjas av både män och kvinnor, där män låter sig köpa kvinnor, men kvinnor också med mer eller mindre frivillighet låter sig köpas. Detta bidrar till hur samhället ser på dem som säljer sex, de prostituerade blir medbrottslingar och delvis själva ansvariga för brottet. Detta leder i sin tur till att både gärningsmän och offer osynliggörs i samhället, och kan bidra till att brottet förringas. Om brottet inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad kan staten vinna på det, speciellt med tanke på att den dolda prostitutionen inte är fullt så möjligt att komma åt och lagen framstår som ett misslyckande. Den verkligt viktiga frågan att ställa för en långsiktig förändring av attityder kring fenomenet, är varför män har ett behov av att köpa kvinnors kroppar för sexuellt bruk. Genussystemet möjliggör prostitution samtidigt som prostitution också i förlängningen är med och reproducerar genussystemet och kvinnans underordning i förhållande till mannen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)