Kartläggning av krisberedskapen på nötkreatursgårdar i Uppland : en intervjustudie av lantbrukares uppfattningar om sårbarheter och styrkor i beredskapen på mjölk- och köttgårdar

Sammanfattning: Primärproduktionen, där animalieproduktion är en del, behöver kunna fortgå trots störningar så som mer extrema väderförhållanden med långdragen torka eller kraftiga skyfall, större sjukdomsutbrott eller i värsta fall väpnad konflikt. Idisslare har en viktig roll i vår livsmedelsförsörjning men i dagsläget vet vi väldigt lite om hur den enskilda gården skulle påverkas vid olika samhällsstörningar. Förutsättningarna för att bedriva och upprätthålla animalieproduktionen skiljer sig mellan gårdar och i olika delar av landet. Dessutom kan störningar av olika slag i varierande grad påverka produktionen, djurhälsan eller djurskyddet. De sårbarheter som kan finnas på den enskilda gården kan oavsett avspegla sig i hela livsmedelskedjan och lantbrukarnas beredskap blir således av stor vikt för livsmedelsförsörjningen i stort. Syftet med den här studien var att undersöka nötkreatursproducenters funderingar kring beredskap, samt analysera de sårbarheter och styrkor som finns på gårdarna i händelse av en samhälls-omfattande kris. Resultatet av studien bygger på semistrukturerade intervjuer som gjorts med 10 olika mjölk- eller köttproducerande gårdar med nötkreatur runtom Uppland. I samband med intervjuerna har även ett fiktivt krisscenario använts med syfte att illustrera hur en kris skulle kunna utspela sig i vårt samhälle. Studiens slutsats pekar på att de intervjuade lantbrukarna har en viss beredskap för olika typer av kriser, men kriser är mycket svåra att förbereda sig inför. Tillgång till flera av de resurser som krävs även vid kris är dessutom utom lantbrukarnas kontroll. Beredskap finns framför allt för kortare elavbrott, men även till viss del för torka och översvämning. Det stora beroendet av el och diesel är en viktig sårbarhet på gårdarna, då det behövs både för den dagliga djurskötseln, liksom i produktionen av foder. Lantbrukarna i intervjun visar däremot en rad olika styrkor, bland annat kreativitet och motivation att anpassa produktionen vid en kris. En annan styrka är att det finns kunskap som skulle kunna vara till nytta vid en kris, och en hel del idéer kring hur resurser som redan finns på gårdarna skulle kunna användas.