Förskoleklassens betydelse för läsinlärning : Några lärares perspektiv och anpassningar gällande barn som inte gått i förskoleklass

Sammanfattning: Denna studie handlar om några lärares perspektiv och anpassningar på sin undervisning gentemot elever som inte gått i förskoleklassen och på så sätt missat de eventuella förberedelserna den innebär. Den bakomliggande teorin för denna studie är John Deweys pragmatism (Dewey, 2004, s.20). Det är det barnen gör aktivt i förskoleklass som fokuseras, i samband med hur deras kunskaper kopplas till nyttan i vardagen. Med denna studie hoppas jag kunna öka vår kunskap om vilka anpassningar i undervisningen som kan göras gentemot elever som missat förskoleklassen genom att besvara följande frågor: Vilka fördelar anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att förskoleklassen har för läsinlärning? Vad anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att de barn som inte gått i förskoleklassen riskerar att missa gällande läsinlärning? Upplever några lärare i årskurserna 1 och 2 det som ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen och därmed inte fått samma förkunskaper – hur påverkar det i så fall undervisningen? För att kunna genomföra denna studie och besvara de forskningsfrågor jag ställt, har intervjuer med ett fåtal lärare genomförts, då intervjuer kommer åt lärares erfarenheter på ett djupare plan. Utifrån lärarnas svar har sedan en komparativ analys gjorts. Lärarna i mina intervjuer ansåg att några av de fördelar med att gå i förskoleklassen var att eleverna genom bland annat Bornholmsmodellen fick öva på sin fonologiska medventenhet, de utvidgade även sitt ordförråd och sin begreppsförståelse genom högläsning och diskussioner om de lästa böckerna. Det lärarna ansåg att dessa elever riskerade att missa om de inte gick i förskoleklassen var delvis den fonologiska medvetenheten som nämndes ovan, men också rutinerna med att gå i skolan. Att dagen är uppbyggd av lektioner eller att sitta på sin plats och räcka upp handen om man ville delge något. Lärarna uppgav inte att de tyckte att det var ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen, men lärarna lyfte att de behövde anpassa undervisningen och ibland även planera en egen undervisning med helt egna uppgifter för dessa elever. Det som hände då var att lärarna fick arbeta dubbelt. Under studiens gång beslutades det att en obligatorisk förskoleklass ska införas med start hösten 2018.