Strukturerad lästräning. Betydelsen av den strukturerade läsmetoden "upprepad läsning" för läsförståelse jämfört med sedvanlig undervisning

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att hos barn med läs- och skrivsvårigheter undersöka användbarheten av den strukturerade läsmetoden, ”upprepad läsning” samt på vilka sätt denna metod under en begränsad tidsperiod med träningstillfällen flera gånger i veckan kan ge ett annat resultat än den ordinära undervisningen som barnen med läs- och skrivsvårigheter erhåller i sitt klassrum av klasslärare eller annan personal. Teori: Genomgång av tidigare forskning talar för, att en strukturerad lästräning med en tydlig koppling mellan ljud och bild samt läsning med fokus på en för läsaren meningsfull text, bör ge positiva effekter hos barn med läs- och skrivsvårigheter. Metod: Åtta elever som uppfattats ha läs- och skrivsvårigheter, randomiserades till att antingen få lästräning med hjälp av metoden ”upprepad läsning” eller traditionell undervisning. Alla dessa elever testades före och efter studieperioden, vilken för läsgruppen bestod av 10 undervisningstillfällen under fyra veckors tid. Resultat: Den använda metodiken för studium av metoden ”upprepad läsning” blev väl mottagen av de elever som randomiserades till denna metod (läsgruppen). De initiala resultaten visade vid en kvantitativ analys ingen väsentlig skillnad mellan läsgrupp och kontrollgrupp. För båda grupperna noterades en ungefär 10%-ig förbättring av resultaten under studieperioden utan någon säker skillnad vad gäller läsflyt, fonologisk medvetenhet och läsförståelse samt ordavkodning, testad på tre olika sätt. Didaktiska implikationer: Denna studie visar att läsgruppsmetodiken enligt den här använda modellen kan användas i skolan för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, men man bör vara medveten om att den är tidskrävande. Klasslärarnas intryck är att dessa barn, oavsett läsmetodik behöver hjälp med mer stöttning i sociala situationer och hjälp med kamratrelationer. Studien pekar också på behovet av ytterligare forskning kring dessa problem.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)