Starka flickor och snälla pojkar eller hur var det nu igen? : En studie av könsnormer i 6 moderna svenska barnromaner som används i årskurs 1-3

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka hur de olika könen framställs i litterära böcker som är vanliga som högläsningsbok i de lägre årskurserna. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av kvinnliga och manliga karaktärer samt karaktärer med ej specificerat kön, ut i böckerna? Hur framställs könsnormer i text och bild i de olika böckerna? Finns det inslag av brott mot könsnormer i böckerna och hur framställs isåfall karaktärerna som bryter mot könsnormerna? Studien genomfördes genom analys av sex barnböcker utifrån genus. De analyserade böckerna används som högläsningsböcker för årskurs 1 - 3 i grundskolan. Studien utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv. Analysen har genomförts i två steg, dels utefter text och dels utifrån bild i de olika skönlitterära verken. De centrala begreppen som används i studien är kön, normer och högläsningsbok. Begreppet kön syftar till det biologiska könet utifrån man och kvinna. Normer innebär de dolda förväntningarna som finns på en individ och avser vad som anses som normalt i samhället respektive inte. Högläsningsbok är en bok som läses högt för en eller flera personer.   Resultatet av studien visar att de kvinnliga karaktärerna utgör majoriteten av benämningarna i  de litterära verken med endast ett undantag där de manliga karaktärerna benämns fler gånger. Karaktärer med ospecificerat kön benämns inte i märkbar utsträckning. Resultatet visar även att majoriteten av både de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna i de skönlitterära verken har fler egenskaper tillhörande det kvinnliga könet enligt Nikolajeva (2017). Merparten av huvudkaraktärerna är däremot de karaktärer som är normbrytande i de litterära verken. Däremot är bikaraktärerna ofta beskrivna utifrån den stereotypa samhällsnormen. De flesta huvudkaraktärer har en klädstil enligt könsnormer utifrån det visuella. Resultatet visar även att de karaktärer med ospecificerat kön inte representeras i böckerna.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)