Legitimitet i översiktlig planprocess : Utifrån ett dialogperspektiv i ett tidigt skede

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur dialogprocessen är utformad i svenska kommuners översiktliga planprocess utifrån flera dimensioner av delaktighet och inflytande. Medborgardialoger kan användas för att stärka den demokratiska processen och öka effektiviteten genom legitimitet i kommunal planprocess. Den representativa demokratin stärks bara om medborgardeltagandet ökar i alla samhällsgrupper vilket fördelar makten och inflytandet jämt. Brister kring deltagande kan vara svårt att synliggöra och även lösa vilket försvårar deltagandeprocessen. Översiktlig planprocess innefattar kommunala översiktsplaner som är viktiga i hållbarhetsarbetet ur miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Ett riktat urval för översiktsplaner som vunnit laga kraft 2021 resulterade i 14 kommuner. Urvalet bestod även av Sveriges kommuner och regioner (SKR) som stödjer svenska kommuner i dialogarbetet. Från urvalet deltog fem kommuner och SKR i studien. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som består av tre modeller av analysverktyg vilket är demokratikuben, delaktighetstrappan och delaktighetsstegen som alla synliggör dialogprocessen utifrån delaktighet och inflytande i den översiktliga planprocessen. Kriterierna för att uppfylla modellernas olika delar sammanställdes i analysmallar och undersöktes med en dokumentstudie och intervjuer. Hur dialogprocesserna genomförts i de olika kommunerna analyserades utifrån kriterierna i analysmallarna. Resultatet visar att kommunernas dialogprocess skiljde åt gällande deltagande, rekrytering, kommunikation och grad av inflytande. Studien visar även att synpunkter och utvärderingsprocesser kan påverka dialogprocessernas utformning. Demokratikuben bidrog till att synliggöra flera dimensioner som påverkar delaktighet och inflytande än enbart inflytandegraden som delaktighetstrappan och delaktighetsstegen synliggör, vilket är kommunikationsformer och rekryteringsformer. Att använda olika analysverktyg var användbart i studien eftersom flera dimensioner av dialogprocessen kunde synliggöras, analyseras och jämföras. Studien visar även att barn och unga inte har haft någon direkt påverkan på planprocessen även fast de deltagit på samma villkor som vuxna. Dialogprocessernas utvecklingsarbete kan enligt studien förbättras gällande strukturen för utvärderingar för att medborgardialogerna ska anses vara legitima. Detta för att påverka deltagandet och medborgarnas förtroende i dialogprocessen kopplat till i den översiktliga planprocessen.