Sämre betyg - bättre rustad? : En kvantitativ enkätundersökning av socionomstudenters känsla av sammanhang, en jämförelse av de som antagits till socionomprogrammet via alternativt urval respektive de som antagits via betyg eller högskoleprovspoäng.

Sammanfattning: Bakgrund: Sjukskrivningar och avhopp till följd av stress är vanligt förekommande bland de som arbetar med socialt arbete. Studier har dock visat att vissa socialarbetare innehar egenskaper som gör dessa mer motståndskraftiga mot denna stress. Socionomprogrammen har kurser och inslag som syftar till att utveckla eller stärka just denna typ av egenskaper. Lärosäten har även möjlighet att fånga upp innehavare av specifika egenskaper redan vid antagningen till utbildningen. Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) är ensamma i Sverige om att använda sig av ett alternativt antagningssätt för sitt socionomprogram, vilket de gör för hälften av studieplatserna. Studenter antagna via alternativt urval har visat sig gå klart utbildningen i större utsträckning än de som antagits via betyg eller högskoleprovspoäng. Syfte: Att undersöka om socionomprogrammets antagningsform alternativt urval fångar upp studenter med förmågan att hantera livets olika påfrestningar, som till exempel arbetsbetingad stress, med hälsan i behåll.                                                              Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där data samlades in via en enkätundersökning i webbformat till samtliga registrerade studenter via ESBHs socionomprogram. Enkäten bygger på ett antal bakgrundsfrågor samt formuläret KASAM-13 som vid en hög poäng indikerar en större motståndskraft mot stress. Frekvensjämförelser och sambandsanalyser utfördes sedan på insamlade data. För att besvara syftet med undersökningen använde vi oss av Antonovskys salutogena perspektiv och den specifika teorin känsla av sammanhang (KASAM). Detta möjliggjorde ett sätt att analysera  individernas nivå av KASAM och koppla denna till urvalsmomentet.                  Resultat: Inget direkt samband kunde fastställas mellan antagningssätt och hög KASAM men nivån av KASAM i båda grupperna är högre än genomsnittet. Studien visar även att studenter som antagits via det alternativa urvalet i större utsträckning är äldre och har barn, faktorer som i sin tur har ett starkt samband med en hög KASAM.   Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress.