Psykologisk flexibilitet hos barn och ungdomar med tvång, ångest och depression

Sammanfattning: Denna studie syftade till att undersöka hur psykologisk (in)flexibilitet var kopplat till olika vanliga barnpsykiatriska symtom bland barn och ungdomar samt om det fanns en starkare koppling till vissa psykiatriska symtom. Psykologisk flexibilitet kan beskrivas som en “fundamental aspekt” av hälsa eller som en helhetsmodell för mänskligt fungerande (Hayes, Strosahl & Wilson, 1999; Kashdans & Rottenberg, 2010). Vårt urval bestod av 58 barn och ungdomar som sökt vård vid Barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Lund. De unga (10-17 år), hade sökt behandling och diagnostiserats med primärt tvångssyndrom (OCD), ångestsyndrom eller depression. Deltagarna fyllde i självskattningsformulär framtagna för att mäta psykologisk flexibilitet, tvångssymtom, ångestsymtom och depressiva symtom. Vid jämförelser av diagnosgrupperna fann vi att de unga med primär diagnos av samsjuklighet mellan depression och ångest uppvisade högst nivåer av psykologisk inflexibilitet, följd av gruppen med primär ångest och slutligen gruppen med primärt tvångssyndrom (OCD). På symtomnivå såg vi signifikanta korrelationer, på så sätt att psykologisk flexibilitet korrelerade signifikant med depression och ångest. En korrelation på låg- till medelnivå framkom mellan psykologisk inflexibilitet och tvång. Dessa korrelationer tydde på att psykologisk flexibilitet kan antas verka på ett transdiagnostiskt sätt för att påverka svårighetsgraden både vad gäller ångest och depression hos unga.