Läs- och skrivsvårigheter i grundsärskolan : En studie om kartläggning ur ett lärarperspektiv

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lärares syn på kartläggning av läs- och skrivsvårigheter för elever i grundsärskolan med avseende på hur de identifierar, förklarar och kartlägger läs- och skrivsvårigheter samt vilken betydelse de anser att en kartläggning har för elevgruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på 14 semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i grundsärskola. Resultatet visar att lärare ser läs- och skrivsvårigheter hos elever med utvecklingsstörning som ett komplext fenomen. Lärarna beskriver hur läs- och skrivsvårigheter kan ge sig uttryck för eleverna, men menar också att svårigheter i läsförståelse och svårigheter med minne kan vara specifika för elevgruppen. I vissa fall kunde det urskiljas att lärarna hänförde läs- och skrivsvårigheter till diagnosen utvecklingsstörning. Lärarna ansåg också att brister i undervisningen kunde leda till läs- och skrivsvårigheter och menade att det fanns behov av träning. Innebörden i begreppet kartläggning uppfattades olika av de intervjuade lärarna. Samtliga lärare sade sig ha mött elever med läs- och skrivsvårigheter i grundsärskolan men endast en av fjorton av dessa hade initierat till en fördjupad läs- och skrivutredning. Flertalet av lärarna associerade till kartläggning som något som pågick som en kontinuerlig process i undervisningen och inte var något som dokumenterades skriftligt. För några lärare stod det för en mer formell procedur, exempelvis dyslexiutredning och var kopplat till externa aktörers roll. Betydelsen av kartläggning kunde vara av såväl positiv som negativ karaktär. De positiva aspekter som angavs var att kartläggningen kan ge betydelsefull information om orsaker till läs- och skrivsvårigheter och kan leda till tidiga insatser. Under negativa aspekter angavs att elevernas självförtroende kunde påverkas, att elever och familjer redan utsatts för många utredningar samt att lärarna uppfattade att det inte gav något annat resultat än det lärarna redan visste. Sammanfattningsvis har vi utifrån den här studien om hur lärare ser på kartläggning av läs- och skrivsvårigheter kunnat dra slutsatser av att de intervjuade lärarna i denna studie som undervisar i grundsärskola upplever en komplexitet kring kartläggning när de upptäcker läs- och skrivsvårigheter och att många lärare inte initierar till läs- och skrivutredningar.