"Det kräver bara lite mer tid och det kräver bra personer omkring dig." : Unga vuxna med rörelsehinder berättar om sin skoltid.

Sammanfattning: Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor. Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder. Deltagarna i studien var tre unga personer med rörelsehinder som gått inkluderade i skolan. Studien har en livshistorisk ansats där deltagarna berättade om sina skolminnen, som sedan analyserades utifrån Tangens modell om fyra dimensioner: tid, mening, relationer, samt självbestämmande och kontroll. Deltagarna bedömer att de i den inkluderade skolverksamheten utvecklats, men att de många gånger fått kämpa för sin rätt och ibland fått lösa uppkomna situationer själva. De har alla haft elevassistent. De unga vuxna som deltagit i studien är positiva till inkludering och menar att detta har gett dem bättre möjligheter i deras vuxna liv. Vidare forskning kan vara longitudinella studier om elever med funktionsnedsättningar och fortsatta studier, hur den marknadsanpassade skolan påverkar elever med funktionsnedsättningars möjligheter att gå inkluderade, studier om elevassistentens funktion samt hur inkluderande idrottsundervisningen ska bedrivas för elever med rörelsehinder.