Hur upplevs vården av personer med emotionellt instabil personlighetsstörning?

Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige lider cirka en till två procent av befolkningen av emotionellt instabil personlighetsstörning. Inom den psykiatriska vården är prevalensen mellan 30 och 50 procent. Patientgruppen karaktäriseras av en snabbt skiftande självbild, relationsproblem självskadebeteende, affektlabilitet och nedsatt impulskontroll. Tidigare forskning visar att vårdpersonal anser patientgruppen vara krävande och svårhanterlig, vilket i förlängningen kan leda till en sämre vård. Syfte: Att undersöka patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och deras upplevelser inom öppen- och slutenvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna Cinahl och Psycinfo användes vid sökningen efter vetenskapliga artiklar. Totalt elva vetenskapliga artiklar som samtliga var med kvalitativ ansats och som var relevanta för syftet valdes ut och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultat: Studiedeltagarna upplevde att vårdpersonalen hade bristande kunskap om diagnos och behandling vilket bland annat ledde till stigmatisering av patientgruppen. Upplevelser av och rädsla för ensamhet uttrycktes ofta liksom behovet av relationer med andra personer. Stort fokus låg även på behovet och önskan av att kunna känna tillit till personalen. Konklusion: De negativa upplevelser som studiedeltagarna erfor grundande sig ofta i vårdpersonalens brist på kunskap om diagnosen. Fördjupad kunskap i området kan skapa en ökad förståelse för patienternas beteende och behov. Ökad förståelse förenklar mötet och därmed relationen mellan patient och vårdpersonal vilket i förlängningen kan resultera i en bättre vård.