Flöden över Öresund En studie av beslutsprocessen som ledde fram till ett samarbete mellan Lunds och Frederiksbergs kommun

Sammanfattning: Denna uppsats söker förstå beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstås med hjälp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen består av fyra flöden, som innehåller beslutstillfällen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman då möjlighetsfönster uppstår, vilket sker vid opinions- eller känsloförändringar bland befolkning och politiker. Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstås som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfällen såsom Öresundskommittén. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen. De fyra flödena kunde kopplas samman då ett möjlighetsfönster öppnades. Exempel på detta är Öresundsregionens uppkomst, Lunds självbildsförändring samt att det blev viktigare med samarbete i regionen. Uppsatsen har baserats på intervjuer med nyckelpersoner och dokument från kommunerna.