Algebraiska missuppfattningar på gymnasiet: En litteraturöversikt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Eftersom det finns ett ökande krav på matematiskt kunnande i dagens samhälle och enligt PISA och TIMSS-undersökningar ett, i förhållande till tidigare svenska resultat, lägre matematiskt kunnande bland svenska skolungdomar fann vi det intressant att ta reda på vad den låga rankingen kan bero på. Missuppfattningar som variabelbegreppet, minustecknet, likhetstecknet och matematiska operationer studerades. Frågeställningarna som uppsatsen byggde på var Vilka missuppfattningar finns kring matematiska begrepp gällande algebra i gymnasiet? och Vad kan läraren göra för att kompensera för dessa missuppfattningar? Litteraturöversikten syftade därför till att samla information för en ökad förståelse för algebraiska begrepp och problem i samband med dessa. Den syftade också till att skapa en förebyggande grund mot begreppsproblematik för kommande profession och ska lägga grunden för vidare undersökningar inom området. Litteratursökningen skedde i olika pedagogiska databaser som t.ex. Swepub och MathEdu. Målet var att forskningen skulle max vara 20 år men det gjordes ingen inställning i sökningen. Detta utifall vi skulle komma över någon text av signifikant betydelse för området som är äldre än 20 år. Vidare studerades endast forskning som är peer reviewed. Vi valde också att begränsa oss till västvärlden och om möjligt europeiska länder. Detta för att få så relevant information som möjligt vilken kunde kopplas till den svenska kulturen kring matematikundervisning. Exempelvis användes universitetslektorn Per-Eskil Perssons doktorsexamen i matematik och lärande samt fördjupande studier med utgångspunkt från Perssons studier. Det konstaterade att det fanns problem med algebraiska missförstånd i svensk skola. Typiska missförstånd var minustecknet, likhetstecknet samt övergeneralisering av aritmetiska och algebraiska regler. Därför skapade vi en pedagogisk modell som beskriver hur fyra perspektiv på algebra korrelerar med sex nivåer av förståelse inom algebra och hur begrepp bör introduceras för en progression mot en fördjupad förståelse inom algebra.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)