Med Rosengård som hemland

Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa en bredare förståelse för hur unga män i multietniska Rosengård i Malmö upplever sin tillvaro. Min analys besvarar hur de unga männen konstruerar etnicitet och vilken betydelse deras bostadsområde Rosengård har i denna process. Studiens empiriska material består av fältanteckningar från deltagande observation på en mötesplats för ungdomar i Rosengård, samt transkriberade intervjuer från tre fokusgrupper av totalt elva unga män. Detta material analyseras i huvudsak med hjälp av Stuart Halls (1989)teori om ny etnicitet, samt teoretiska inslag av bl.a. Loic Wacquant (2009) och Norbert Elias & John L. Scotson (1999). De unga männen konstruerar till stor del sina etniciteter utifrån en gemenskap som bygger på kollektiva upplevelser av att ha sitt ursprung i ett annat land. Beteckningen invandrare blir därmed en central utgångspunkt. Gemenskapen, som utgår från Rosengård, får också betydelsen av en etnisk gemenskap. Den är baserad på nya etniciteter i kontrast till den svenska gemenskap som bygger på ett koncept av gammal etnicitet. Som en multietnisk stadsdel ger Rosengård de unga männen möjlighet att upptäcka sitt ursprung och att undkomma den stigmatisering som de upplever i mötet med det svenska samhället. De unga männen använder kategorierna svenskar och flyktingar som ett sätt att positionera sig. Upplevelserna av polis och media som gemensamma fiender stärker deras sammanhållning,och tillsammans med berättelser om upplopp i Rosengård skapar det ytterligare utgångspunkter för de unga männens kollektiva konstruktion av etnicitet.