Sjuksköterskans psykiska reaktioner och behov efter traumatiska händelser i arbete på akutmottagning : med inriktning på avlastande samtal, psykologisk debriefing och hinder för genomförande

Detta är en Magister-uppsats från Sophiahemmet Högskola; Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: Inom arbetet på en akutmottagning utsätts sjuksköterskor regelbundet för traumatiska händelser. Detta kan påverka både den psykiska och fysiska hälsan negativt samt även påverka kvalitén på vården. Psykosociala arbetsmiljöbelastningar förekommer i hög grad och sjuksköterskor inom akutsjukvård är högrepresenterade inom sjukskrivningsstatistiken i Sverige. Att arbeta nära svårt sjuka patienter som genomgår svåra psykiska trauman kan påverka sjuksköterskan negativt och en akut sekundär stress kan uppstå. Sekundär traumatisk stress (STS) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är två former av ångestsyndrom som kan uppkomma efter att individer upplever, deltar eller bevittnar en emotionell traumatisk händelse. Forskning visas på förekomsten av både STS och PTSD-symtom hos sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar vilket skulle kunna vara relaterat till prevalensen av traumatiska händelser. Avlastande samtal och psykologisk debriefing är exempel på två former av strukturerade samtal som visat sig effektivt som stöd efter traumatiska händelser för sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors psykologiska reaktioner och behov efter traumatisk händelse i arbete på akutmottagning. Detta med inriktning på avlastande samtal och psykologisk debriefing och vilka hinder som finns för genomförande i verksamheten. Metoden som använts var av kvalitativ design. Datainsamlingen skedde via fysiska, semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som var yrkesverksamma på två akutmottagningar i Mellansverige. Resultatet analyserades genom latent innehållsanalys. Resultatet presenterades i tre teman med åtta underteman. De teman som framkom var: Individen, Behov och Organisation. Den personliga och professionella erfarenheten upplevdes ha betydelse för hur sjuksköterskor reagerar på samt hanterar traumatiska händelser. Detta påverkade i sin tur det upplevda behovet av stöd. Även socialt stöd i form av kollegor och vänner var komponenter som påverkade upplevelsen av behovet. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde ett behov av strukturerat samtal så som avlastande samtal efter traumatisk händelse, främst med inriktning på fakta och bekräftelse kring händelsen. Organisatoriska hinder försvårade möjligheten till avlastande samtal och psykologisk debriefing. Slutsatsen var att behovet av stöd i form av avlastande samtal och psykologisk debriefing efter traumatisk händelse på akutmottagning var en individuell upplevelse som påverkades av en rad olika faktorer. Sjuksköterskan som individ har olika behov av samtalsstöd efter traumatisk händelse baserat på tidigare privata och professionella erfarenheter. Fakta och bekräftelse kring händelsen framträdde som viktiga för att lättare kunna hantera och bearbeta traumatiska händelser. De flesta informanter upplevde ett behov av strukturerat samtal efter en traumatisk händelse och majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att det generella behovet av samtal efter en svår händelse var stort. Strukturen i avlastande samtal tilltalade informanterna mer jämfört med strukturen i psykologisk debriefing som upplevdes för komplex. Studien belyser ett behov hos sjuksköterskorna som organisationen inte möjliggör då det förekommer brister i form av tid, resurser, ledarskap och rutiner.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)