Engagerad eller beroende? En kvalitativ studie om unga kvinnors träningsvanor

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö högskola/Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)

Sammanfattning: Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara “hälsosam” i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat. Metod: Föreliggande studie är av kvalitativ karaktär då vi vill undersöka varför unga kvinnor tänker, gör och agerar på ett visst sätt. Studien har sin utgångspunkt i en hermeneutisk ansats då det är en forskningsmetod där tolkningen är central. Metoden används för att genom förståelse tolka samhällsyttringar och andra produkter av mänskligt medvetande. Empirin bygger på fem semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldern 19-25 år. Resultat: Studien visar att de intervjuade unga kvinnorna visar tecken på träningsberoende. De visar även tecken på kroppsfixering och en problematisk relation till kost. Således behöver unga kvinnor stödjas och medvetandegöras om de risker som överträning medför och det krävs empowerment för att dessa kvinnor ska få egenmakt över sina liv. De fynd vi gjort visar att det finns betydligt mer att undersöka inom området och då främst de bakomliggande faktorerna för överdriven träning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)