Sjuksköterskans erfarenhet av att bedöma smärta hos patienter med demenssjukdomar

Sammanfattning: Bakgrund: Demenssjukdomar ökar bland befolkningen då vården förbättrats och därmed lever människan längre. Demens utgör en kognitiv svikt som påverkar kommunikationsmöjligheterna vilket skapar en barriär mellan patienten och sjuksköterskan, och därmed påverkas även sjuksköterskans möjlighet till att effektivt smärtbedöma patienter med demens. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att bedöma smärta hos patienter med demens. Metod: En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats och analys enligt Fribergs analysmodell av 10 artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter vid smärtbedömning på grund av olika kommunikationsbarriärer vilket ledde till att en del patienter inte blev smärtlindrande. Dessa svårigheter vid smärtbedömningen påverkade patientens vårdkvalitet negativt såväl som sjuksköterskans självkänsla kring omvårdnaden. Sjuksköterskan kunde använda sig av olika kommunikationsstrategier, såsom att vända sig till anhöriga och kollegor för att finna stöd samt att använda sig av smärtbedömningsinstrument även om dessa upplevdes bristfälliga. Slutsats: Sjuksköterskans erfarenhet av att smärtbedöma demenspatienter är komplext och kräver olika strategier, erfarenhet och stöd för att optimera bedömning av smärta och därmed omvårdnad.