Sökning: "digitala lärplattformar"
Visar resultat 6 - 10 av 44 uppsatser innehållade orden digitala lärplattformar.
6. ATT UNDERVISA MED PLATTFORMAR Hur lärare uppfattar skolans digitala infrastruktur
Magister-uppsats, Institutionen för tillämpad informationsteknologiSammanfattning : Skolans infrastruktur präglas alltmer av olika lärplattformar. Plattformarna är skapade av någon med en agenda och har därmed själva en agens som möjliggör eller omöjliggör olika användningssätt. När plattformarna blir en större del av skolans infrastruktur så får de också en större påverkan på skolans verksamhet. LÄS MER
7. Informationssystem inom det svenska skolväsendet: ett medel för styrning eller ett hjälpmedel? : En studie om digitala lärplattformar i skolor
Kandidat-uppsats, Malmö universitet/Fakulteten för teknik och samhälle (TS)Sammanfattning : Digitalisering utgör en viktig del i dagens samhälle. Sverige har som mål att vara ledande på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Skolväsendet utgör en viktig roll för ett lyckat digitaliseringsarbete och därför har regeringen utformat en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. LÄS MER
8. Hållbar utveckling i digitala läromedel : En kvalitativ textanalys efter nya läroplanen LGR22
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudierSammanfattning : Föreliggande studie syftar till att med hjälp av ett critical literacy-perspektiv analysera hur två digitala läromedel i geografi och dess lärarhandledningar, med fokus på hållbar utveckling förhåller sig till den nya läroplanen (Lgr22). Med utgångspunkt i studiens syfte formulerades följande två forskningsfrågor: 1) På vilket sätt behandlar de digitala läromedlen och dess lärarhandledningar det innehåll som förekommer i den nya kursplanen för geografi gällande hållbar utveckling? 2) Vilka likheter och skillnader finns mellan de digitala läromedlen, dess lärarhandledningar och i den nya kursplanen för geografi gällande hållbar utveckling? Med inspiration från Moira von Wright (1999) utvecklades tre underliggande metodiska frågor som syftar till att möjliggöra att studiens forskningsfrågor besvaras: a) Hur behandlas de tre dimensionerna, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, i de digitala läromedlen? b) På vilket sätt beskriver de digitala läromedlens innehåll vilka val som kan bidra till en hållbar utveckling utifrån ett individ- och samhällsperspektiv? c) Hur tar de digitala läromedlen upp konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor och arbete med att förbättra människors levnadsvillkor? En kvalitativ textanalys genomfördes på två läromedel, SOS 4–6 (Liber) och Geografi 4–6 (Gleerups). LÄS MER
9. Distanserad användning av Onlinebaserad skolmiljö i skolan : En kvantitativ fallstudie om elevers upplevelse av Synkrona kommunikationsverktyg & Lärplattformar
Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för informatik (IK)Sammanfattning : En Nationell digitaliseringsstrategi släpptes av svenska myndigheter året 2017. Syftet med strategin om att digitalisera skolverksamheten har till syftet att öka effektivitet och stimulering i samband med skolverksamhet och elev. Baserat på omständigheter har skolan behövt digitalisera sin verksamhet i gymnasiet i full utsträckning. LÄS MER
10. Digitala verktyg och IT-baserad distansundervisning på gymnasieskolor
Kandidat-uppsats,Sammanfattning : Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021. LÄS MER