LESS IS MORE - en organisationsteoretisk studie om arbetstidsförkortning och friskvård i förskolan

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte:Studiens syfte är att utveckla kunskap om, och i så fall på vilket sätt försöket har påverkat förskolans verksamhet och personalens hälsa. Frågeställningar:Vilka hälsoeffekter hos personalen synliggörs i försöket?Hur påverkas förskolans verksamhet av försöket och hur kan detta förstås i ett kvalitéts- och skolutvecklingsperspektiv?Teori:Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt samt ett nyinstitutionellt perspektiv på organisationer. Socialkonstruktionism innebär att kunskapsproduktion sker genom sociala konstruktionsprocesser, både när det gäller kvalitativ såväl som kvantitativ empiri. Ett nyinstitutionellt perspektiv innebär ett synsätt där man ser organisationer som både formella, sociala och kulturella system, där man undersöker hur organisationer förändras och utvecklas.Metod:Studien har en fallstudiedesign där jag valt att kombinera både en kvantitativ och en kvalitativ ansats för att kunna besvara frågeställningarna på bästa sätt.Den kvantitativa delen bygger på uppgifter från kommunens HR-avdelning i form av hälsoprofilsbedömningar, HPB. I den kvalitativa delen av studien har intervju med förskolechef samt två olika fokusgrupper med personalen genomförts för empiriproduktion. Detta är en totalundersökning där all personal, sammanlagt 10 personer, som omfattas av försöket med arbetstidsförkortning och friskvård ingår.Resultat:Resultatet visar att försöket haft flera goda hälsoeffekter hos personalen. Genom både enkätsvar och fokusgruppsintervjuer klargörs att den upplevda hälsan har förbättrats och genom konditionstest framkommer att också den faktiska hälsan har utvecklats.Resultatet visar också att förskolans verksamhet har påverkats inom fem områden; arbetsmiljö, organisation, kommunikation, lärande och hälsa. Utifrån dessa har tre områden identifierats som möjliggjort kvalitetshöjningen: förbättrad psykosocial arbetsmiljö, minskad personalomsättning och möjlighet att rekrytera förskollärare. Ett konstaterande blir att försöket har gynnat kvalitetshöjningen av förskolan samt bidragit till skolutveckling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)