IAS 39 vs. IFRS 9 – En komparativ studie ur ett intressentperspektiv

Sammanfattning: IASB påbörjade utvecklingsarbetet av en ny standard efter den globala finanskrisen då den nuvarande standarden IAS 39 kritiserats hårt från flera håll för att vara för komplicerad och bristande i sin redovisning av finansiella tillgångar. IASB:s arbete resulterade i färdigställandet av IFRS 9 år 2016 med syfte att ersätta IAS 39 gällande finansiella instrument. Tillämpningen av IFRS 9 kan påverka ett företags finansiella tillgångar annorlunda gällande klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Det är möjligt att värdera finansiella tillgångar till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Problemet inom de olika metoderna är den subjektivitet i redovisningen av finansiella tillgångar.Studien är en komparativ analys med en förutsägande karaktär utifrån typfall för att utreda hur en övergång från IAS 39 till IFRS 9 påverkar ett företags finansiella tillgångar. Typfallen i studien ämnar belysa väsentliga skillnader inom klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning och hur dessa skillnader påverkar de kvalitativa egenskaperna sett ur ett intressentperspektiv.Den redovisningstekniska analysen belyser de mest väsentliga skillnaderna som påverkar ett företags finansiella tillgångar. Den redovisningstekniska skillnaden analyseras därefter utifrån aktieägares och Finansinspektionens perspektiv för att undersöka hur IASB:s kvalitativa egenskaper påverkas. Aktieägare efterfrågar information som påverkar deras ekonomiska beslutsfattande och utvärdering. Finansinspektionen efterfrågar information som bidrar till en ökad finansiell stabilitet hos företagen.Syftet med studien är således att belysa de mest väsentliga skillnader mellan IAS 39 och IFRS 9 samt hur standardövergången påverkar aktieägare och Finansinspektionen utifrån IASB:s kvalitativa egenskaper. Studien illustrerar skillnaderna för klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning separat för att förtydliga väsentliga förändringar som uppstår vid en övergång från IAS 39 till IFRS 9. Studien redogör för de olika klassificeringsmöjligheterna med egna begrepp för lättare läsförståelse och en modifierad intressentmodell för analys av IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet i studien indikerar att tillämpningen av IFRS 9 är främst av redovisningsteknisk karaktär i hur den finansiella informationen presenteras. Den yttersta skillnaden mellan IAS 39 och IFRS 9 avser nedskrivningsförfarandet av de finansiella tillgångarna.Aktieägarna påverkas positivt vid en standardövergång eftersom IFRS 9 i större utsträckning stärker IASB:s kvalitativa egenskaper. Finansinspektionen påverkas inte i samma grad som aktieägare. Den däremot mest signifikanta och möjligtvis mest positiva effekten vid en standardövergång för tillsynsorganet är att företagens finansiella stabilitet ökar.