Språkutvecklande arbete i den flerspråkiga förskolan : En fenomenografiskt inspirerad intervjustudie om villkor för andraspråksinlärning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärandeLinköpings universitet/Utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Studien utgör en analys och jämförelse mellan förskolechefers, specialpedagogers och förskollärares uppfattningar om vilka faktorer för ett språkutvecklande arbetssätt som är framgångsrika i den flerspråkiga förskolan. Ett särskilt fokus har lagts på didaktisk tillämpning av språkutvecklande arbetssätt.   Studien har en fenomenografisk metodansats, vilket innebär att beskriva och systematisera människors sätt att uppfatta sin omvärld med fokus på variation. Den innefattar intervjuer med tre förskollärare som arbetar i barngrupp, två specialpedagoger och en förskolechef. Alla är verksamma inom samma enhet.   Varje forskningsfråga redovisas i form av ett antal olika beskrivningskategorier, med inspiration från fenomenografisk forskningsmetod. De olika uppfattningar som framkommer i intervjuerna kan sammanfattas:   A) Ett sociokulturellt förhållningssätt kontrasteras mot ett mer segregerat och kompensatoriskt sätt att se på villkor för språkutveckling. B) I det praktiska, didaktiska arbetet betonas särskilt litteratur och sagoberättande, projektarbete, omsorgssituationer och leken som viktiga komponenter i ett språkutvecklande arbete. I studien redovisas informanternas variationer i förhållningssätt till respektive ämnesområde. C) Synen på evidensbaserad praktik kan sammanfattas i tre skilda beskrivningskategorier: Arbetet kräver evidens, Forskning ska vara till nytta och Forskningen ger mig inte det som jag behöver i mitt arbete. D) Det förekommer variationer i hur de olika yrkesgrupperna i förskolan utrycker sina uppfattningar om ett språkutvecklande arbetssätt. I uppsatsen har jag särskilt försökt att skriva fram det specialpedagogiska perspektiv som framkommer. Det kan sammanfattas: Undervisningen bör ske i en anpassad miljö, med organiserade aktiviteter, med bl.a. språkstimulerande arbete i mindre grupper. Utgångspunkten är en ordinarie verksamhet som är anpassad efter riskbarnen.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)