Genus i svenska börsbolagsstyrelser : En studie om sambandet mellan andelen kvinnor i styrelser och den finansiella prestationen i bolagen

Sammanfattning: Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser. Forskning har visat att heterogena styrelser samvarierar positivt med bolagens lönsamhet. Men det finns även forskning som visat negativa resultat eller ingen samvariation alls mellan heterogena styrelser och bolagens lönsamhet. Syfte: Studiens huvudsyfte är att analysera hur andelen kvinnor i svenska styrelser samvarierar med bolagens lönsamhet. Arbetet omfattar åren 2011, 2012 och 2013 för att visa hur utvecklingen har sett ut över tid. Studien syftar även till att jämföra tidigare internationella studier med svenska förhållanden, där den med hjälp av kulturdimensionsteori som försöker förklara de nationella kulturskillnader som föreligger. Metod: En kvantitativ metod har tillämpats för att studera bolagens lönsamhet med hjälp av finansiella nyckeltal i årsredovisningar. Bolagens lönsamhet har mätts i räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital. Vidare har heterogena styrelser och homogena styrelser jämförts genom t-tester och korrelationsanalyser, för att undersöka sambandet mellan variablerna lönsamhet och andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Analys och slutsats: Studiens resultat visade att det inte finns något samband mellan heterogena styrelser och lönsamhet i svenska börsbolag. Studien visade även att Sverige har en högre andel kvinnliga styrelsemedlemmar än andra länder i världen. Detta kan förklaras med hjälp av kulturdimensionsteorierna maktdistans samt maskulinitet kontra femininitet som visar nationella kulturskillnader i näringslivet.