De digitala verktygens betydelse för ämnet idrott och hälsa

Detta är en M1-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Kunskapsöversikten undersöker forskning om betydelsen av digitala verktyg i idrott ochhälsa. Syftet är att se vilka möjligheter som finns, och vilka hinder digitala verktyg kanmedföra i undervisningen. Digitala verktyg är högst relevant sett till vår profession, givetden digitaliseringsstrategi som svenska skolan förväntas följa. Frågeställningarna har varit:Vilka möjligheter och fördelar kan digitala verktyg tillföra i idrottsundervisningen? och Vilka hinderfinns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?. Metoden hargrundat sig i vad Friberg (2017) beskriver som en sökprocess och sökningen är gjord pådatabaserna Education Research Complete, SPORTDiscus och Google Schoolar.Resultaten påvisar att det finns potential och möjligheter med digitala verktyg men att detinte kommer utan rätt resurser och kunskap. Större delar av resultatet visar upp hindersnarare än möjligheter och dessa hinder presenteras djupare i diskussionen under rubrikenVilka hinder finns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?med teman: Digital Kompetens, Resurser och Rörelse. I rubriken Digital Kompetens diskuterasbland annat bristen på rätt kompetens gentemot regeringens digitaliseringsstrategi ochSkolverkets rapport om “IT-användning och IT-kompetens i skolan”. Resurser är den deleni diskussionen som belyser att lärare åskådliggör faktorer som tid, ekonomi och att detråder en materiell ojämlikhet mellan skolor. I rubriken Rörelse ser vi resultat som indikerarpå en lägre fysisk aktivitet när elever använder digitala verktyg. Detta diskuteras gentemotSkolverkets reviderade kursplan om en ökad digitalisering i skolan och beslutet om detutökade antalet timmar i idrott och hälsa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)