Motiv, utformning och användning av Balanced Scorecard i kommunal verksamhet

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur motiv, utformning och användning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa områden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, där vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bättre insikt i hur motiv, utformning och användning av en styrmodell överrensstämmer med varandra vilket innebär att studien är av deskriptiv karaktär, med explorativa inslag. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanställdes sedan och analyserades med hjälp av kopplingar från valda teoridelar. Slutsats: De främsta motiven till införandet av BSC är att det skapar en tydlighet i målen och innehåller fler delar av verksamheten. Bakom införandet står ofta kommunchefen/ direktören. Konsulter har en framträdande roll i införandefasen. Ett separat medarbetarperspektiv är vanligt i organisationerna. Vidare är BSC en integrerad del i budgetarbetet. De vanligaste användningsområdena för BSC är uppföljning och planering, dessutom anses en aktiv målformuleringsprocess som positivt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)