Distansarbetets påverkan på välmående och balans : En kvalitativ studie om hur ledare kan tillgodose medarbetarnas välmående vid ofrivilligt distansarbete

Sammanfattning: Distansarbete har till följd av den pågående Covid-19-pandemin blivit ett vanligt förekommande arbetssätt som anammats över hela världen. I Arbetsgivarverkets ramavtal framgår det att distansarbete alltid skall ske på frivilliga grunder. Pandemin har dock inneburit en snabb och radikal förändring i människors sätt att arbeta och många har tvingats in i ett ofrivilligt distansarbete. Syftet med denna studie är således att undersöka vilken påverkan ofrivilligt distansarbete har på medarbetares välmående och på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien ämnar ge förslag på hur ledare kan säkerställa ett hållbart digitalt arbetssätt, även efter pandemin, och samtidigt tillgodose medarbetarnas välmående. Utifrån ovan syfte har en kvalitativ forskningsmetod varit mest lämplig eftersom författarna ämnade få en bild av respondenternas upplevda verklighet. Därför bestod datamaterialet av 19 semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare i sju olika företag. För att kunna undersöka medarbetarnas behov och påverkan vid distansarbete, har samtliga medarbetare jobbat åtminstone 80% på distans under en sammanhängande period sedan pandemins start vid intervjutillfället. Således hade de intervjuade cheferna nyligen bedrivit distansledarskap vid undersökningstillfället. Studiens resultat har sammantaget visat att en övervägande del av respondenterna var positivt inställda till distansarbete. Däremot berättade de intervjuade medarbetarna att de saknade det sociala utbytet som de annars fick på kontoret. Vidare ansågs gränssättning som den största utmaningen vid distansarbete, samtidigt som medarbetarna tyckte att gränser och fasta rutiner möjliggör en bra balans mellan arbete och privatliv. De intervjuade cheferna lyfte kontakten med sina medarbetare som den viktigaste delen i distansledarskapet och förespråkade avstämningsmöten som ett sätt att tillgodose medarbetarnas behov. En slutsats från studien är att det finns en problematik i att cheferna upplevde sig ha god kommunikation med sina anställda, medan flera av medarbetarna kände en avsaknad av kontakt med sin chef. Ytterligare en slutsats är att de medarbetare som ansåg att balansen mellan privatliv och arbetsliv underlättades vid distansarbete var de som hade hemmavarande barn. Detta tror vi på längre sikt kan innebära en större risk till försämrat välmående för de som till exempel bor själva. Slutligen kan vi konstatera att det som varit mest betungande för medarbetarnas välmående har varit avsaknaden av de sociala kontakterna.