Begreppskartor för att gynna matematikundervisningen - ur ett elevperspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Arbetet som följer syftar till att undersöka hur elever kan uppfatta verktyget begreppskartor i matematikundervisningen. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågeställningen: Hur påverkar ett arbete med begreppskartor i matematikundervisningen elevers motivation? Inledningsvis följer en litteraturöversikt kring tidigare forskning inom områdena begreppskartor och den kognitiva teorin. Detta för att underbygga den analys som gjordes på de resultat som samlats in under studiens gång. Litteraturen inleds med en översikt av begreppskartor i matematikundervisningen följt av kognitiva teorin. Den kognitiva teorin beskriver att människan strukturerar sin verklighet i kognitiva kartor, ett slags verktyg för att organisera och strukturera sin verklighet med hjälp av riktmärken och leder (Ahl, 2004). Dessa riktmärken är begrepp aktuella för det område som behandlas medan lederna menas sammankoppla riktmärkena vilket gör det möjligt för individen att orientera sig (Ahl, 2004). De begreppskartor som denna studie grundar sig på har en struktur formulerad av Novak (2010). Dessa kartor används för att, med hjälp av länkord och pilar, organisera och orientera sig i ett område där begreppen kan ses som de riktmärken som avgränsar. En översikt kring motivation enligt Lewins (1935) följer där sambandet mellan kognition och beteende kopplas samman. Vidare följer en översikt av självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000) där tre faktorer menas gynna en individs inre motivation; känslan av kompetens, socialt deltagande samt självbestämmande. Dessa tre benämns som motivationsfaktorer och Muhrman och Samuelsson (2015) har även formulerat faktorer vilka menas gynna dessa motivationsfaktorer. Muhrman och Samuelsson (2015) menar bland annat att en känsla av att kunna bidra, få samt ge feedback, en varierad undervisning samt möjlighet att diskutera och kommunicera matematik gynnar dessa motivationsfaktorer. Något som Afamasaga-Fuata’i (2008), Habók (2012), Jin och Wong (2015) samt Ritchart, Turner och Hadar (2009) menar att ett arbete med begreppskartor bidrar till. För att besvara frågeställningen i denna studie; Hur påverkar ett arbete med begreppskartor i matematikundervisningen elevers motivation? har tre lektionstillfällen och kvalitativa intervjuer genomförts i en elevgrupp på högstadiet. Elevernas svar kopplas till teorier kring motivation, mer bestämt självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000). Utifrån resultaten av elevintervjuerna kan en koppling mellan användandet av begreppskartor och den inre självständiga motivationen göras. Detta grundas på att eleverna bland annat uttrycker att de upplever sig delaktiga i arbetet och känner att de, genom sina kunskaper, kan bidra med något i arbetet. Studien gjordes på en mindre grupp elever under en kortare tidsperiod och resultatet kan därför inte bidra till några generella slutsatser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)