En kartläggning av sjuksköterskors kompetensutveckling inom primärvården : En enkätstudie

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)

Sammanfattning: Bakgrund: Hälso- och sjukvården är i ständig utveckling. Omorganisering mellan vårdinsatserna leder till mer ansvar för primärvården. Sjuksköterskor förväntas arbeta evidensbaserat, hålla sig uppdaterade och ha kompetens för att kunna utföra sitt arbete. Sjuksköterskors kompetens har större påverkan på patientsäkerheten än bemanningsfrågan. Syfte: Syftet är att kartlägga sjuksköterskors kompetensutveckling inom primärvården; värdet av, påverkan på patientsäkerheten och tiden. Metod: En icke experimentell, tvärsnittsstudie med insamlad data från webbenkäter.  Data analyserades med statistikprogrammet IBM SPSS statistics version 29. Analysmetoderna Spearman bivariat korrelation och Mann-Whitney U-test användes och presenterades med deskriptiv statistik i text, tabeller och figurer. Signifikansnivån var p <0,05. Inklusionskriterierna var sjuksköterskor som arbetade på en regional vård- eller hälsocentral i södra Sverige. Resultat: Sjuksköterskorna hade generellt ingen tid för kompetensutveckling och var generellt missnöjda. De ansåg att det var rimligt med mer tid för kompetensutveckling än den då befintliga tiden. Många respondenter läste eller studerade på sin fritid och en del på grund av obefintlig tid på arbetet. Sjuksköterskors värdesätter sin egen och sjuksköterskekollegornas kompetens. Samtliga ansåg att sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten.  Slutsats: Schemalagd tid för sjuksköterskornas kompetensutveckling bör prioriteras inom primärvården. Det krävs kompetenta sjuksköterskor för att bedriva en god och säker vård. Sjuksköterskorna behöver kompetensutveckling för att öka arbetstillfredsställelsen och för en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)