Samarbetet mellan kommunikatörer och journalister : En samexistens under studie

Sammanfattning: Problemformulering och syfte: Relationen mellan kommunikatörer och journalister har under lång tid betraktats som ett “Love-Hate relationship”. Det har gjorts mångfalden studier på detta ämne och varför det ser ut som det gör. Det som blir av intresse är att se hur denna relation ser ut inom kommuner och lokaltidningar. Där kommunikatören i fråga kanske har en personlig relation till journalisten på lokaltidningen. Eller om relationen ser ut som det gör inom den privata sektorn där det finns en vinstdriven aspekt av det kommunikativa arbetet. Denna studie syftar till att hitta och analysera det väldigt speciella och komplicerade förhållandet mellan PR-utövare och journalister inom kommunen och lokaltidningen inom kommunen. Hur behåller de sin professionalism när de interagerar med varandra? Hur ser den relationen ut? Metod och material: Som metod i denna studie valdes semistrukturerade intervjuer som form då författarna vill ha en insikt i upplevelser och erfarenheter får de två olika yrkesgrupperna. Frågorna utgick från ett frågeformulär och följdfrågor ställdes vid behov för att förtydliga eller utveckla ett svar. Dessa intervjuer delades upp i fem journalister på Sundsvalls tidning och fem kommunikatörer på Sundsvalls kommun. De teorier och modeller som är aktuella för denna studie är yrkesetik och yrkesroll och Agenda-Setting theory (dagordningsteorin). Huvudresultat: Det studien hittade gällande relationen mellan kommunikatörer och journalister var att båda sidor kom väl överens och kunde samarbeta. Man skulle kunna säga att båda sidorna är i synergi med varandra. Båda sidor var tydliga med skillnaderna mellan sina yrkesroller. Journalisterna beskrev sin egna yrkesroll med stora ord, kommunikatörerna ansåg också att sin yrkesroll var viktig men inte i samma grad som journalisterna beskrev sin. Yrkesetiken hade även journalisterna bättre koll på i jämförelse med kommunikatörerna. I sin beskrivning var journalisterna tydligare än kommunikatörerna när det gällde att förklara hur man tänker och arbetar kring sin yrkesetik.