ANBUD ELLER SKAMBUD : Tre studier om ändringar och tilläggsarbeten som uppstår i samband med entreprenadupphandlingar till en statlig myndighet

Sammanfattning: Upphandling är en central del för att styra statliga resurser och hur de allokeras. Syftet är att förklara avtalsprecision av komplexa byggentreprenader. För att uppnå syftet kommer vi att studera byggprojekt där upphandlingar är utvecklade. Studie 1 besvarar en teoretisk hypotes om att stora projekt skapar fler ÄTA-arbeten. Hypotesen testas med registerdata från en offentlig myndighets interna projektdatabas. Studie 2 söker förklaringar till varför stora projekt driver ÄTA-arbeten. Förklaringar kommer från intervjuer med projektledare och entreprenörer. Studie 3 testas sex olika förklaringar vi benämner post-hoc hypoteser (PHH) som bygger på etablerade begrepp. Testet bygger på enkätdata för beställare och entreprenörer. Den interna projektdatabasen innehöll 486 infrastrukturprojekt (Studie 1). Baserad på projektdatabasen valdes fyra projekt ut för vidare analys. Totalt intervjuades fyra beställare och två entreprenörer kopplat till de utvalda projekten (Studie 2). Totalt deltog 208 respondenter i enkäten varav 87 beställare, 116 entreprenörer och 5 underentreprenörer som kompletterades av två externa entreprenörer (Studie 3).  Resultatet från Studie 1 ger indikation på att dokumentationen, uppföljningen och redovisningen är bristfällig. Detta bekräftades av intervjuerna i Studie 2. I Studie 3 fann vi att projekteringen är bristfällig i stora projekt där parterna agerar missvisande. Resultatet visar på att ÄTA-arbeten drivs av ofullständig projektering, person och ledarskap och av en medveten affärsmodell. Genom bättre dokumentation, uppföljning och redovisning skapas bättre avtalsprecision i upphandlingar och bidrar till meningsfulla processer och en träffsäkrare resursallokering.