Gadoliniumansamling hos patienter med multipel skleros samt implementering av artificiell intelligens vid magnetresonanstomografi

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för hälsa, lärande och teknik; Luleå tekniska universitet/Institutionen för hälsa, lärande och teknik

Sammanfattning: Introduktion: Uppskattningsvis 40% av alla magnetresonanstomografiska (MRT) undersökningar som görs i Europa och USA utförs med gadoliniumbaserade kontrastmedel. Under det senaste decenniet har det i flera studier uppmärksammats att ansamling av gadolinium sker i olika strukturer i hjärnan. Patienter med multipel skleros följs regelbundet upp med MRT undersökningar och MRT med kontrastförstärkning är den vanligaste metoden för att urskilja nytillkomna patologiska förändringar. Utveckling inom teknologi och metoder inom artificiell intelligens har visat att det finns anledning att kartlägga om röntgensjuksköterskans arbete med undersökningar och läkemedel som administreras till patienter kan förändras så att det förebygger ansamling av gadolinium. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga ansamlingen av gadoliniumkontrastmedel hos patienter med multipel skleros och hur artificiell intelligens kan tillämpas vid MRT för att minska användning av gadoliniumkontrast. Metod: Allmän litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar av kvantitativ studiedesign har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Både makrocykliska och linjära gadoliniumbaserade kontrastmedel ansamlas i de basala ganglierna. Genom tillämpning av AI och CAD går det att framställa bilder med fullgod bildkvalitet och samtidigt reducera mängden kontrastmedel som administreras till patienten. Slutsats: Det behövs mer forskning om gadoliniumansamling för att nya rutiner och metoder ska kunna implementeras. Ansamling av gadolinium visar att det finns skäl att fortsätta utveckla nya metoder för uppföljning av sjukdomsförloppet hos MS-patienter. När det gäller AI inom medicinsk bilddiagnostik och magnetresonanstomografi finns många utvecklingsmöjligheter som kan bidra till minskning av gadoliniumbaserad kontrast i framtiden. Fortsatt forskning inom deep learning och CAD kan i framtiden utvecklas så att röntgensjuksköterskan får en mer självbestämmande funktion i bildframställning vid MRT, men även ett mer självständigt arbete i hanteringen av farmaka. Dessutom kan denna utveckling bidra till att röntgensjuksköterskans multidiciplinära samverkan med radiologer stärks och bidrar till en positiv utveckling med kortare granskningstider, bättre hantering av patienter, optimerade undersökningar, minskning av undersökningstider och kortare vårdköer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)