Konsten att förändra ohälsosamma matvanor - hur sjuksköterskan kan stödja patienter till ett hälsosammare liv

Sammanfattning: Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes systematiskt i databaserna PubMed samt Cinahl. Artikelgranskningen har genomförts med stöd utav ett protokoll. Efter analys av data framträdde 8 kvantitativa artiklar samt 1 kvalitativ artikel. Resultat: Utbildning och motivation har en grundläggande roll för att människor skall genomföra livsstilsförändring. I takt med kunskapsutveckling bland patienter ökar även self-efficacy för livsstilsförändring. Utbildning kan ske om samtal i grupp och individuellt. Relationen mellan patient och sjuksköterska har en betydelsefull roll för hur behandlingen utformas där stor vikt ligger i att sätta patienten behov och vilja i centrum. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll för att stödja patient och vägleda denna i rätt riktning i livet. Slutsats: Forskning stödjer för en korrelation mellan self-efficacy och empowerment för att individer ska uppnå hälsosamma matvanor. Ohälsosamma matvanor medför en ökad risk för allvarliga sjukdomar, vilket stödjer behovet av åtgärder i förebyggande syfte. Utbildning med gruppsamtal och individuella samtal visar vara effektivt. Att sätta individen i centrum liknar vid den vård som bedrivs idag, personcentrerad vård och studier stödjer för fortsatt användning av detta förhållningssätt. Förebyggande metoder kan vidtas vid identifiering av egenskaper en människa har då risk föreligger för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Därefter kan förebyggande åtgärder diskuteras och vidtas.