Tjejers och killars läsning : En undersökning av högstadieelevers syn på läsning

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att undersöka högstadieelevers syn på läsning, både allmänt och skönlitterärt. Syftet är även att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gäller tjejer och killar, där frågeställningarna rör synen på läsning och resultatets didaktiska värde. Uppsatsen bygger på två teoretiska utgångspunkter, vilka är litteracitet och genus. Begrepp av värde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och killar som en grupp individer framför två separata grupper. Bakgrunden koncentrerar på läsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning på litteratur och skola med ett genusperspektiv. Undersökningsmaterialet består av tre undersökningsgrupper från tre olika skolor. Varje grupp består av en klass i år 7 och en i år 9 som har besvarat en enkät. Två tjejer och två killar har även intervjuats från varje klass. Undersökningsmaterialet utgörs således av 114 enkäter och tjugofyra intervjuer med fokus på elevers syn på läsning, både kopplat till fritid och skola. Resultatet visar att ”tjejers och killars läsning” snarare bör refereras som ”individers läsning” eftersom läsningen är mycket spridd, med avseende på, och oavsett, kön. Det finns vissa generella skillnader att utläsa mellan kön och ålder, där det gemensamma mellan informanterna är att de läser från datorn på fritiden och att den skönlitterära läsningen är personlig. En didaktisk slutsats är att den skönlitterära läsningen i skolan kanske främst borde vara personlig. Detta i och med att det finns skillnader mellan individer som gör det omöjligt att motivera alla att läsa en gemensam bok. Diskussionen bygger främst på resultatet och den teoretiska utgångspunkten.