Kvinnors läsning under trehundra år

Sammanfattning: Med denna uppsats hoppas jag kunna bidra till ökad kunskap om kvinnors läsning under 1700-, 1800- och 1900-talen. Jag har undersökt varför och på vilket sätt som kvinnors läsning skiljer sig åt när det kommer till läsning av romaner samt hur kvinnor har läst och fått tag på böcker under historiens gång. Uppsatsen handlar även om Stockholms Läsesalong för damer och Malmö Kvinnliga Klubb & Läsesällskap i relation till kvinnors läsning under dessa trehundra år. En induktiv metod har använts utifrån en katalog innehållande de böcker som fanns i Stockholms Läsesalong för damer. En avgränsad mängd data har samlats in utifrån katalogen och analyserats för att sedan göra en slutsats utifrån resultatet. I läsesalongen fanns, enligt den begränsade undersökningen, flest böcker inom facklitteratur. För att få reda på vilka som är medlemmar i Malmö Kvinnliga Klubb & Läsesällskap samt få information om aktiviteter i klubben har jag haft kontakt med klubbens ordförande. Klubben anordnar bokcirklar och klubbaftnar. Medlemmarna är lojala. Under åren har klubben fått färre och färre medlemmar. Jag har kommit fram till att kvinnors läsning såg olika ut beroende på den samhällsklass de tillhörde. Kvinnor som kom från högre samhällsklasser hade möjlighet att läsa fler romaner än kvinnor som kom från lägre samhällsklasser.