#Historia : Metadata som resurs i historieforskning

Sammanfattning: Under 2000-talet har det producerats och spridits mängder av betydande forskning som publicerats via databaser. En betydelsefull länk i kunskapsspridningen utgörs av akademin som i dag står för den största andelen av vetenskapliga publikationer. I denna historiografiskt inriktade undersökning kartläggs och undersöks en del av svensk historieforskning och historieskrivning som ägt rum under 2000-talet. Den vetenskapliga disciplin som undersöks inom det humanistiska fältet är historievetenskapen, avgränsat till de resultat av forskning som studenter gjort runtom på de svenska universiteten och högskolorna, i ämnet historia. Källmaterialet består av studentuppsatser som publicerats i databasen Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA vilket i dag ses som det nationellt mest använda systemet för publikationsdata, med över 400 tusen publicerade fulltexter varav antal nedladdade uppgår över 53 miljoner gånger. Genom empiriska och teoretiska studier och bruket av både kvantitativa och kvalitativa metoder analyseras metadata, för att ge svar och resultat över frågan om vad studenter i det svenska utbildningssystemet, på universitet och högskolor skriver historia om under 2000-talet. För att få fram svar fungerade bibliometri som kunskapsområde och frågan om vilka nyckelord som dominerar och var de mest frekvent använda i taggningen (definitionerna) av forskningsresultaten ställdes. Delfrågan om hur bruket av nyckelord ser ut över tid användes för att få fram och se trend över resultat. Teoretiskt ramverk i undersökningen och läsning av de kvantitativa resultaten utgick från Kuhns teori om paradigm. Resultat visar att Genus, Historiebruk, Arkeologi, Historiemedvetande, Historiedidaktik, Identitet, Osteologi, Andra världskriget, Diskursanalys, Kalla kriget, Samer, Laborativ arkeologi och Utbildningshistoria utgör några ledande sakområden som studenterna skrivit historia om under 2000-talet. Resultat visar också att det nationella paradigmet är ledande för studenternas historieforskning, även om USA, Sovjetunionen, Jugoslavien, Japan, Finland, Sápmi och Israel förekommer frekvent. Avslutningsvis visade föreliggande undersökning att metadata kan användas som resurs i historieforskning samtidigt som det historiska perspektivet vidgas.