Hur ser verkligheten ut för den nyexaminerade idrottsläraren? : En kvalitativ intervjustudie om nyexaminerade idrottslärares upplevelser av undervisning

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka nyexaminerade lärares upplevelser av undervisning i skolämnet idrott och hälsa. Detta undersöktes genom att intervjua dem om deras upplevelser när det kommer till yttre och inre faktorer som påverkar den didaktiska förmågan, hur respondenterna undervisar samt vilka undervisningsmetoder dem förhåller sig till i undervisningen. Frågeställningar är följande: - Vilka faktorer upplever lärare påverkar deras didaktiska förmåga? - Hur undervisar läraren i idrott och hälsa? - Hur förhåller sig lärare i idrott och hälsa till undervisningsstilar? Metod Metoden som valdes för studien var en kvalitativ ansats. Detta genomfördes med hjälp av intervjuer av sex nyexaminerade lärare. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av kommunikationsföretaget Zoom Video Communications (Zoom). Inspelningarna gjordes både via Zoom och mobilen för att säkerställa att inget tappades bort. Varje intervju transkriberades, analyserades och användes sedan i resultatdelen. Som teoretisk utgångspunkt användes Gun Imsens indelning av ramfaktorteorin, Jank och Meyers modell om ramfaktorteorin och Muska Mosstons spektrum av undervisningsstilar. Resultat Intervjuerna visade (1) att lärarna i idrott och hälsa anser att de yttre faktorerna till övervägande del påverkar deras didaktiska förmåga i jämförelse med inre faktorer. (2) Lektionernas innehåll, sekvensering, organisering och undervisningsmetoder styrs till större delen av vilken elevgrupp läraren arbetar med. Lektionsplaneringarna verkar bli lidande till följd av tidsaspekten. (3) De lärarcentrerade undervisningsstilarna var mest förekommande, men samtidigt eftersträvades en variation i undervisningen. Slutsats Respondenterna som alla är nyexaminerade idrottslärare verkar överlag arbeta på ett relativt likartat sätt. De ramfaktorer som till större del lyftes fram av lärarna var de administrativa och resursrelaterade ramarna. Resultatet går dock inte att generaliseras över en större grupp idrottslärare, föreliggande studie bör istället anses vara en överblick över de sex respondenter som deltog i föreliggande intervjustudie.