Rumslig betydelse för vardaglig tillgänglighet : En studie av småbarnsföräldrars resande i samband med lämning och hämtning vid förskola.

Sammanfattning: Inom sentida urban utveckling har teori gällande förtätning blivit allt vanligare inom hur rumslig utformning tar form. Detta innebär alltså en ökad bebyggelse och befolkning inom en viss yta. Positiva effekter av detta är bland annat en mer effektiv användning av mark, minskad miljöpåverkan till följd av kortare resor samt en påstådd ökad tillgänglighet till följd av bättre anslutning och närhet till destinationer. Det denna kandidatuppsats vill utreda är i vilken mån fysisk struktur påverkar den vardagliga tillgängligheten. Detta genom en jämförande studie av föräldrars resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola i de två primärområdena Utby och Olivedal i Göteborgs kommun. Uppsatsen utgår ifrån en definition av tillgänglighet vilken uppnås genom samspel mellan närhet och anslutning å ena sidan samt mobilitet å andra. Tillgänglighet kan således uppnås genom närhet till målpunkter samtidigt som mobilitetsverktyg för att överbrygga avstånd också spelar in. Längre avstånd kan således sätta högre krav på mobilitet som faktor (Haugen, 2012:3). Genom en digital enkätstudie så har kvantitativa empiriska data från flertalet föräldrar inom respektive primärområde samlats in och analyserats. Analys har utgått ifrån aktuella frågeställningar gällande samband mellan rumslig struktur och hur vardaglig tillgänglighet uppnås, samt vilka rumsliga faktorer som påverkar för föräldrars val av transportmedel vid resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola. Vid analys av resultat framkommer hur tidseffektivitet och smidighet utgör avgörande motiv vid val av transportmedel till och från förskola. Uppnådd tillgänglighet influeras därmed av vad som möjliggör för tidseffektivt resande. I områden med tät bebyggelse är närhet vanligtvis viktigast för tillgänglighet, medan längre avstånd ökar betydelse av mobilitet. Vid korta avstånd är gång och cykling konkurrenskraftiga alternativ, medan längre avstånd gynnar kollektivtrafik och bil. Jämförelse mellan områden visar därtill skillnad inom mobilitetsverktyg då tillgång till bil och parkering är större inom Utby medan alternativ för kollektiv trafik är fler inom Olivedal. I tidsgeografiska termer kan således rumslig struktur påverka hur vardagen formas då de mest tidseffektiva alternativen tenderar att premieras av individen.