Trygghet i offentliga rum : En genusfallstudie om trygghetsupplevelsen i Marieberg och dess sociala hinder för män och kvinnor

Sammanfattning: Trygghetsupplevelsen i offentliga rum har blivit en alltmer central fråga inom mediedebatten om staden på grund av nyhetsupplysningarna av terrordåd, organiserad brottslighet och mord. Otäcka incidenter förhöjer människors rädsla och gör att offentliga rum kopplas samman med otrygghetskänslor. Debatten övergår sakta men säkert från brottsbekämpning till invecklade relationer som synnerligen präglas av en jämställdhetsfråga mellan män och kvinnor till följd av stadsplaneringens ojämna maktförhållanden som har skapat skilda förutsättningar för könen. De bakomliggande drivkrafterna till studien är vikten av trygghetskänslan i offentliga rum eftersom det alstrar potential för sociala relationer, kunskapsutbyte och utgör en betydelsefull funktion i samhället. Därmed syftar studien till att undersöka genusskillnaden i upplevelsen av trygghet i Mariebergs offentliga rum på kvällstid och vilka sociala hinder det skapar för män och kvinnor. Metoden som använts i studien är av en kvantitativ ansats som samlade 86 respondenter genom en enkätundersökning. Metoden mentala kartor användes som metafor för respondenternas upplevelser av platser. Det visuella materialet och observationsmetoden användes därpå i platsinventeringen i syfte att igenkänna komponenter i den fysiska miljön som ger vetenskapliga belägg för eller emot studiens teorier som avhandlar forskning om trygghet i offentliga rum med fokus på kön och genus. Resultatet visar främst att män känner sig i högre grad trygga i jämförelse med kvinnor. Kvinnor känner sig likaså trygga men är mer bekymrade och oroliga över att utsättas för brott till följd av både fysiska och sociala faktorer i det offentliga rummet, vilket begränsar deras rörelsemönster i en aning större utsträckning än män.