En Normkritisk Bildsal : Sexualitet, Identitetsskapande Och Bild

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS); Malmö universitet/Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS); Malmö universitet/Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Kunskapsöversiktens syfte är att belysa bildpedagogik genom kritisk pedagogik, identitet och identitetsskapande. Detta undersöker vi genom utvalda artiklar, där vi lyfter fram de olika metoderna och resultaterna i artiklarna. Genom en systematisk undersökningsprocess hittade vi och valde ut artiklar som är relevanta för vårt syfte. Resultatet visar att de valda artiklarna har alla inkludering i åtanken, men på olika sätt. De skriver om att nå ett inkluderande klassrumsklimat, men skiljer sig åt i teorier och metoder. Artiklarna utgick ifrån bild-, kritisk-, feministisk-, bisexuell-, ‘Atkinsons’- och ‘slow pedagogy’. Tabitha variety Patience Millet skriver i sin artikel Queering the Art Classroom: Queering Matters (2019) om professor Dennis Atkinsons pedagogiska metoder, som en teori inom kritisk pedagogik. Syftet med dessa pedagogiska teorier är att fokusera på elevernas processer och hur eleverna utvecklar deras kritiska tankar i bildämnet. Vi drar paralleller till den svenska Läroplanen för gymnasieskolan (2011), för att kunna sätta den internationella kontexten i en nationell kontext, i jämförande syfte. Genom analyser av studiens material kan vi se att många av artiklarna har ett liknande fokus eller tema. Med andra ord, för att skapa tolerans i klassrummet genom samtal och uppgifter som främjar normkritiskt tänkande. Detta för att nå önskad inkludering. Avslutningsvis visar artiklarna av Keifer-Boyd (2007); Nathanson (2009); Page (2017); Payne (2010); Yescavage och Alexander (1997); Zebracki (2020) på implikationer för vår yrkesprofession genom exemplifieringar av konsekvenser gentemot läraren, som diskuteras i underrubriken konsekvenser inom bildpedagogik och kritisk pedagogik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)