OFFER OCH FÖRÖVARE. Diskursiva konstruktioner av partnervåld i media

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Vårt syfte är att utforska framträdande diskurser om mäns partnervåld mot kvinnor genom aktuella debatter i traditionella medier. Den teoretiska ramen för uppsatsen utgörs primärt av socialkonstruktivism, feministisk teori och diskursteori. Empirin utgörs av artiklar inhämtade från databasen Retriever. Dessa artiklar har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av den kvalitativa metoden diskursanalys. Resultatet visar på tre framträdande diskurser som vi valt att kalla feministisk, patriarkal och psykopatologisk diskurs. Den feministiska diskursen utgår från att patriarkatet och könsmaktsordningen möjliggör våldet. Viktigt i den feministiska diskursen är att belysa att förövaren typiskt sett är man och offret kvinna. Den patriarkala diskursen utgår från att män är och bör vara överordnade i relation till kvinnor. Den använder två huvudsakliga konstruktioner av förövaren; antingen är han en vanlig kille som utför handlingar som är accepterade inom mansrollen, eller så är han en avvikare som inte får kallas man. Båda förklaringar syftar till att befria män från ansvar och skuld. Den psykopatologiska diskursen fokuserar på förövarens avvikande identitet och förklarar våldets orsak som subjektens svårigheter i barndomen, missbruk och psykisk ohälsa. Av analys och slutdiskussion följer att diskurserna kring partnervåld är förhållandevis statiska utan påtaglig interdiskursivitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)