Koldioxidbalans och koldioxidinnehållsimulering av barrskog i Kristianstads län, samt klimatförändringens inverkan på skogen

Sammanfattning: Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat sedan den förindustriella eran, mellan åren 1000 och 1750, från 280 parts per million ( ppm – miljondelar ) till 368 ppm år 2000 vilket motsvarar ungefär 31 %. Enligt de sex illustrativa utsläppsscenariernas, utsago ( Special Report on Emissions Scenarios, SRES ) kommer koncentrationen av koldioxid vara mellan 540 och 970 ppm år 2100 ( IPCC, 2001 ). Temperaturen i den norra hemisfären beräknas öka med mellan 1,4 °C och 5,8 °C från år 1990 till 2100. De olika värdena baseras på vilket av de sex olika SRES utsläppsscenarier man använder ( IPCC, 2001 ). Kyoto-protokollet trädde ikraft den 16e februari 2005. Detta innebär att de 55 industriländer som har undertecknat avtalet för Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar ( UNFCCC ) har förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 8 % jämfört med 1990 års nivå. Denna minskning ska ske till perioden 2008 - 2012 ( Stripple, 2002 ). I Hässleholms kommun, Skåne, bedrivs det ett projekt av Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys ( INES ), där man mäter koldioxidbalansen på en myr. I samband med detta projekt har Hässleholms kommun visat intresse för mer information på kommunal nivå om hur den totala kolbalansen i skogarna kan komma att se ut i framtiden. Med Kyoto-protokollet underskrivet kommer kommunerna att ha en större vikt och förmodligen en mer ansvarfull roll i hur man ska hantera en minskning av utsläppen av växthusgaser i naturen. Detta är i dags dato fortfarande ett frivilligt projekt inom kommunen. Examensarbetet riktar sig i första hand på att bestämma dagens kolinnehåll och kolbalans och hur de i framtiden kommer att förändras. Vilka effekter detta får på barrskogsbeståndet i Kristianstads län och hur simuleringarna kan vara till framtida användning för Hässleholms kommun diskuteras också. För att kunna göra beräkningar av både koldioxidinnehåll och koldioxidbalans i barrskogen i Hässleholms kommun, behövs olika skogsdata, såsom, ålder, typ av skog med mera. Dessa data var inte tillgänglig för Hässleholms kommun. Skillnader i produktion och lagringsförmåga för olika skogstyper är naturligtvis betydelsefulla. När beräkningarna är färdiga kan man göra en simulering på hur kolbalansen kommer att förändras med tiden med de nämnda globala förändringarna av koldioxidkoncentration och temperatur. En förväntad koldioxidökning i atmosfären samt en ökande global medeltemperatur leder till att skogsbestånden kommer att förändras med tiden. Barrträdens produktivitet kommer att öka, vilket leder till högre träd, som tar upp mer kol i biomassan. En omloppstids maximala kolupptag i biomassan kommer i medeltal att öka med 60 %, medan markens kolbalans kommer få en 54,6 procentig ökning. När koldioxidinnehållet åter igen stabiliserats i området, har det bildats nya förutsättningar för beståndet. Denna stabilisering sker efter att maximal koldioxidhalt och temperatur har uppnåtts. Resultatet blir att skogen kommer att få en ny produktionsnivå. Barrskogarnas ståndortsindex beräknas att öka med i genomsnitt 8,7 meter i Kristianstads län under de närmsta 500 - 600 åren. Då simuleringen har pågått i 500 - 600 år kommer medelkolbalansen att öka i området från dagens 0.87 ton kol/(ha år) till 1.28 ton kol/(ha år), vilket ger en ökning på 46,3 % Det betyder att skogen kommer att ta upp 47,1 % mer koldioxid i framtiden än vad den gör idag. I hela Kristianstads läns skog där <70 % av barrskogen dominerar, kommer kolupptaget att öka från dagens 121216 ton kol till 177376 ton kol, vilket är en ökning på 46 %. Kommer barrskogen utvecklas som mina simuleringar visar, är det ett positivt tecken för framtiden, då mer kol kommer att bindas i barrskogsbestånden.