Sökning: "Rådet för Kommunal Redovisning [RKR]"

Hittade 5 uppsatser innehållade orden Rådet för Kommunal Redovisning [RKR].

1. 1. Följer kommuner Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer? : En kvalitativ studie av Norrbottens kommuner

   Kandidat-uppsats, Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle

   Författare :Johan Anttila; Viktor Ekholm; [2023]
   Nyckelord :Kommunal redovisning; Rådet för kommunal redovisning; avvikelser; institutionell teori; periodbaserad redovisning;

   Sammanfattning : At the same time cash-based accounting devolved to principle-based accounting in Sweden, the Council for Municipal Accounting (RKR) was formed which manages the interpretation and development of good accounting practice (Falkman & Tagesson, 2008). The municipalities must follow the recommendations issued by RKR and are obliged by law to explain in the notes in the annual report why they deviate from the recommendations (Falkman & Tagesson, 2008). LÄS MER

3. 2. Redovisningskvalitet i den kommunala sektorn

   Master-uppsats, Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan

   Författare :Jakob Eriksson; Inas Soliman; [2020-01-28]
   Nyckelord :följsamhet; redovisningskvalitet; kommunal redovisning; agentteori; institutionell teori; tilläggsupplysningar; rådet för kommunal redovisning; bivariat analys; multipel regressionsanalys;

   Sammanfattning : Syfte Tidigare forskning inom kommunal redovisning har åskådliggjort en bristande följsamhet gentemot lagar och rekommendationer i de svenska kommunerna (se exempelvis Broström & Donatella 2008; Falkman & Tagesson 2008; Tagesson 2010; Haraldsson & Tagesson 2014; Haraldsson 2016; Donatella & Thor, 2018). Med anledning av det här avser föreliggande studie att bidra med ökad förståelse för en del faktorer som påverkar den kommunala redovisningen. LÄS MER

4. 3. Sveriges kommuners rapporterade avvikelser från rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning: En textanalys av kommuners årsredovisningar för bokslutsåret 2017

   Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

   Författare :Sara Josefsson; Clara Sannemalm; [2019-08-06]
   Nyckelord :Kommunal redovisning; Rådet för kommunal redovisning; följsamhet; avvikelser;

   Sammanfattning : Bakgrund & problem: Den kommunala redovisningen i Sverige har under ett kort tid genomgått stora förändringar. Tidigare forskning har konstaterat låg följsamhet bland kommunerna vad gäller rekommendationer och lag (Falkman & Tagesson 2008; Haraldsson & Tagesson 2014). LÄS MER

5. 4. Life is like accounting everything must be in balance : en studie av en redovisningsrekommendation i de skånska kommunerna

   Kandidat-uppsats, Högskolan Kristianstad/Sektionen för hälsa och samhälle

   Författare :Emelie Jörlöv; Anna Öhrström; [2015]
   Nyckelord :Redovisning; revision; exploateringsredovisning; RKR;

   Sammanfattning : Att implementera och tolka redovisningsrekommendationer kan skapa både förståelse och förvirring inom en organisation. De svenska kommunerna arbetar under reglering från den kommunala redovisningslagen men även efter rekommendationer och normerande råd från Rådet för kommunal redovisning. LÄS MER

7. 5. Balanskravet : – En studie över hur två kommuner med olika ekonomiska förutsättningar hanterar balanskravet

   Magister-uppsats, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

   Författare :Maria Haddad; Karolina Olsson; [2010]
   Nyckelord :demand of balance; fund balance; the results buffer; municipal accounting; public accounting; Local Government Act; Municipal Accounting Types; expanded demand of balance; the Council for municipal accounting; Swedish Association of Local Authorities and Regions [SALAR]; Västerås municipality and Eskilstuna municipality.; balanskrav; balansfond; resultatbuffert; kommunalredovisning; offentlig redovisning; kommunallag [KL]; kommunal redovisningslag [KRL]; utvidgat balanskrav; Rådet för Kommunal Redovisning [RKR]; Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]; Västerås kommun och Eskilstuna kommun.;

   Sammanfattning : För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. LÄS MER