Sökning: "Sture Eng"

Hittade 5 uppsatser innehållade orden Sture Eng.

  1. 1. “Zviedrija ne ēd pīrāgi”: A case study of heritage Latvian in Sweden : Heritage language exposure and language change in preadolescent heritage speakers

    Master-uppsats, Stockholms universitet/Baltiska språk

    Författare :Signe Rirdance; [2023]
    Nyckelord :Language change; Latvian in Sweden; diaspora Latvian; heritage Latvian; family language policy; language maintenance; language attrition; heritage language acquisition; divergent attainment; Språkförändring; lettiska i Sverige; lettisk diaspora; lettiska arvsspråket; hemspråkspolicy; språkunderhåll; språkförlust; inlärning av arvsspråk; avvikande språkförmåga; Valodas pārmaiņas; latviešu valoda Zviedrijā; diasporas latviešu valoda; etniskā mantojuma valoda; ģimenes valodas politika; valodas uzturēšana; valodas zaudēšana; mantojuma valodas apguve; atšķirīga valodas apguve;

    Sammanfattning : Heritage languages are increasingly seen as a source of important insight in linguistics. Latvian has a long and under-researched history as a heritage language, with a heterogenous community of heritage speakers from two waves of migration in many countries including Sweden. LÄS MER

  3. 2. En nyliberal agenda: Sture Eskilsson och Svenska Arbetsgivareföreningens opinionsbildning i Sverige

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Avdelningen för idé- och lärdomshistoria

    Författare :Erik Thosteman; [2017]
    Nyckelord :neoliberalism; populism; public opinion; shaping the opinion; Sture Eskilsson; Timbro; Svenska Arbetsgivareföreningen; SAF; Mont Pelerin Society; MPS; Cultural Sciences;

    Sammanfattning : Since the formation of the international think-tank Mont Pelerin Society, in 1947, neoliberal ideas have spread widely across the globe, and this thesis takes a closer look at the emerge of neoliberalism in Sweden. From the 1950’s, until the 1970’s, Sture Eskilsson worked as head of communication at Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), and played a major role in creating SAF’s communication platform and book publishing label Timbro AB. LÄS MER

  4. 3. Frost hardiness of some New Zealand shrubs

    L3-uppsats, SLU/Horticulture

    Författare :Sture Bengtsson; [2007]
    Nyckelord :frost; frost hardiness; frost resistance; freezing tolerance; freezing resistance; winter hardiness; cold hardiness; freeze test; frost injury; frost injury assessment; cold acclimation; new zealand shrubs; new zealand flora; plant stress physiology; electrolyte leakage; index of injury; LT50; visual injury assessment; olearia; coprosma; podocarpus; buxus; taxus;

    Sammanfattning : Frost resistances, LT50, were decided for stems and leaves of several New Zealand woody plants belonging to Olearia (Asteraceae), Coprosma (Rubiaceae) and Podocarpus (Podocarpaceae). That was part of the aims, which included trying to find species potentially winter hardy in southern coastal Sweden and study methods for frost hardiness assessment. LÄS MER

  5. 4. Stureholm : en herrgårdsträdgårds historia, utveckling och framtida skötselmål

    L3-uppsats, SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

    Författare :Åse Brunnström; [2004]
    Nyckelord :riktlinjer; skötsel; trädgårdshistoria; historia;

    Sammanfattning : Stureholm Manor and garden is a relatively young farming unit on clay soil in the north western part of Skåne, a province in Southern Sweden. Since the middle of the 19th century the landscape has been actively cultivated and has been transformed from oak forrest into farmingland of high efficiency. LÄS MER

  7. 5. Utveckling av ett mått på produktionsslutenhet för Riksskogstaxeringen

    Magister-uppsats, SLU/Dept. of Forest Resource Management

    Författare :Sture Sundquist; [2002]
    Nyckelord :forest inventories;

    Sammanfattning : Produktionsfrågorna har ända från starten 1923 haft stor betydelse i de inventeringar som Riksskogstaxeringen, Sveriges officiella källa för skoglig statistik utför. Dess främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar samt hur väl produktionsförmågan i skogama utnyttjas. LÄS MER