Sökning: "barn som utsatts för våld"

Visar resultat 1 - 5 av 49 uppsatser innehållade orden barn som utsatts för våld.

  1. 1. När ett barn far illa: vård av ett barn som utsatts för våld eller neglekt : en icke-systematisk litteraturöversikt

    Kandidat-uppsats, Sophiahemmet Högskola

    Författare :Liv Engelkes; Ellen Tollsten; [2024]
    Nyckelord :Approach; Child abuse; Management; Person Centered Care; Barn som far illa; Förhållningssätt; Hantering; Personcentrerad vård;

    Sammanfattning : Bakgrund   Barnmisshandel strider mot både svensk lagstiftning och mot Barnkonventionen. Trots detta far barn illa i Sverige än idag, med konsekvenser som fysisk och psykisk ohälsa samt utebliven utveckling. Om situationen inte upptäcks innebär det ett direkt hot mot barnets hälsa och liv. LÄS MER

  2. 2. Våld mot de yngsta barnen – vilka tecken uppvisar barnen och hur kan våldet förebyggas? : En kvalitativ intervjustudie

    Master-uppsats, Karlstads universitet/Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013)

    Författare :August Mikaelsson Pfeil; [2023]
    Nyckelord :Kvalitativ intervjustudie; våld mot barn 0–6 år; tecken; socialtjänsten; utvecklingsområden;

    Sammanfattning : De yngsta barnens våldsutsatthet är ett allvarligt folkhälsoproblem och socionomer har en särskilt betydelsefull roll i det preventiva arbetet. Därutöver föreligger det en kunskapslucka beträffande de yngsta barnens våldsutsatthet, både i det aktuella forskningsfältet och hos yrkesutövande socionomer. LÄS MER

  3. 3. ”JAG HAR BLIVIT BESTULEN PÅ MINA BARN” : En kvalitativ studie om föräldrars upplevelser av att få sitt/sina barn familjehemsplacerade enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

    Kandidat-uppsats, Mälardalens universitet/Akademin för hälsa, vård och välfärd

    Författare :Shanet Weldai; Rawan Alhilali; [2023]
    Nyckelord :Biological parents; “LVU”; support efforts; placed children; foster homes; the three-part parenthood.; Biologiska föräldrar; LVU; stödinsatser; placerade barn; familjehem; de tredelade föräldraskapet.;

    Sammanfattning : Denna studie avhandlar föräldrars upplevelser gällande sina barns placering i enlighet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där sju föräldrar intervjuats. LÄS MER

  4. 4. “Jag tror viljan finns, men jag tror inte att förutsättningarna alltid finns” : En kvalitativ undersökning om socialtjänstens och tandvårdens samverkan gällande våldsutsatta barn

    Kandidat-uppsats, Södertörns högskola/Socialt arbete

    Författare :Andreea Corbei; Serife Erdal; [2023]
    Nyckelord :role of dental care; child abuse; child maltreatment; oral health; collaboration between social services and dental care; dental health; social services collaboration with dental care; domestic violence children and social services; dental care sexual abuse; and collaboration between social services and dental care.; tandvårdens roll; våld mot barn; barnmisshandel; munhälsa; samverkan mellan socialtjänst och tandvård; tandhälsa; socialtjänstens samverkan med tandvården; våld i nära relationer och socialtjänsten och tandvård och sexuella övergrepp.;

    Sammanfattning : Denna studie undersökte samarbetet mellan tandvård och socialtjänst i att identifiera barn som utsatts för våld. Syftet med studien var att identifiera hinder, utmaningar och möjligheter för förbättringar i samarbetet. LÄS MER

  5. 5. ”Då kunde jag börja koppla ihop min hjärna och mitt hjärta igen” : kvinnors upplevelser av den hjälp de har erbjudits av myndigheter och organisationer efter våld i nära relationer

    Kandidat-uppsats, Högskolan Väst/Institutionen för individ och samhälle

    Författare :Annie Engqvist; Lavinia Poulot; [2023]
    Nyckelord :Mäns våld mot kvinnor; könsmakt; bemötande; normalisering; skuld; skam och socialpedagogik;

    Sammanfattning : Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och globalt har var tredje kvinna utsatts för våld någon gång under sitt liv. För kvinnor är den farligaste platsen att vistas på sitt hem och gärningspersonen är oftast någon som kvinnan känner eller står nära (Socialstyrelsen 2016 s. 14). LÄS MER