Språkhistorisk medvetenhet och dess möjligheter i svenskämnet : En dokumentstudie om hur språkhistoria förmedlas i tre samtida läroböcker för kursen svenska 3 på gymnasiet.

Sammanfattning: Denna uppsats har gjorts i hopp om att kunna bidra med kunskap om vad elever förväntas och vilka kunskaper de kan tillgodogöra sig genom undervisningen i svenskämnets språkhistoria. Studien har gjorts genom en dokumentstudie av tre samtida läroböcker för kursen svenska 3 för gymnasiet. Syftet med studien har varit att undersöka i vilket utsträckning läroböcker möjliggör språkhistorisk medvetenhet. För att besvara detta har huvudfokus legat på att ta reda på hur väl läroböckerna tillämpar begreppet och hur de motiverar nyttan i språkhistoria. Uppsatsens teoretiska ingång baseras på Jonathan Petterssons tankar om att undervisningen i språkhistoria kan bidra till att eleverna utvecklar en språkhistorisk medvetenhet. Det innebär att eleven kan sätta språkhistorien i relation till aktuella frågor i sin samtid och framtid, för att bygga upp ett förhållningssätt till sig själv och sin omgivning som språkvarelser. Undersökningen har visat att läroböckerna lyckas tillämpa begreppet i hög grad, genom att uppnå olika förutsättningar för att utveckla ett språkhistoriskt medvetande. Vad som är nyttan i det språkhistoriska ämnet är däremot inte något som tydligt motiveras i läroböckerna, vilket bekräftar tidigare forsknings tankar om att det råder oklarheter frågan. Avsaknaden av motiveringen speglar också nuvarande styrdokument som endast formulerar att de ska utveckla kunskaper i det svenska språkets ursprung. Sammanfattningsvis pekar därför studien på att läroböckerna i svenskämnet möjliggör utvecklandet av språkhistorisk medvetenhet. I ett större perspektiv antyder därför studien på att det finns goda möjligheter för begreppet språkhistorisk medvetenhet att ingå i svenskämnets språkhistoria, men att det fortfarande krävs att större forskning börjar intressera sig för frågan för att sätta större ljus på forskningsproblemet. Detta är också en nödvändighet för att möjliggöra en eventuell ändring i styrdokumenten i framtiden.