Ungdomslitteratur i klassrummet : en analys av norm och avvikelse i förhållande till familjekonstellationer i fyra ungdomsromaner

Sammanfattning: Bakgrund: Representation av olika samhällsgrupper i skönlitteratur är ett förhållandevis stort forskningsområde. Dock fokuseras ungdomsromanen mer sällan. När ungdomsromanen förs in i klassrummet och helklassundervisning får den dessutom en läroboksliknande funktion vilket gör att forskningsbakgrunden smalnas av ytterligare. Denna studie undersöker därför hur ungdomsromaner som används i svenskundervisning framställer olika samhällsgrupper. Inom flera litteraturteorier behandlas synen på norm och avvikelse i förhållande till representation. Flera av dessa teorier innebär en syn på normen som konstruerad och fjärran det verkliga samhället och de verkliga människorna. Dagens samhälle uppvisar en mångfald kring familjekonstellationer. I undersökningen kommer därför framställningen av norm och avvikelse gällande familjekonstellationer fokuseras. För att sammankoppla analysen med skolans uppdrag kommer resultatet sedan granskas i relation till värdegrundskapitlet i Lpo 94.  Syfte: Syftet med undersökningen är att, med fokus på vad som framställs som norm och avvikelse i förhållande till genus, etnicitet och sexualitet, undersöka hur olika familjekonstellationer behandlas i några ungdomsromaner som används i svenskundervisningen i grundskolans senare år samt vilka värderingar som förmedlas i dem i detta avseende. Metod: Urvalet av ungdomsromaner görs med hjälp av en mindre enkätundersökning bland svensklärare verksamma i grundskolans senare årskurser. Ungdomsromanerna analyseras med dekonstruktion som metod och utgår, då ett bredare perspektiv på det studerade fenomenet kan ge en djupare förståelse för detsamma, från tre olika litteraturteoretiska områden: queerteori, postkolonial teori och fransk feministisk teori. Analysens fokus är därmed binära motsatspar som framställs i ungdomsromanerna i förhållande till de aktuella litteraturteorierna och till familjekonstellationer. Resultatet av detta jämförs sedan med skolans värdegrundskapitel i Lpo 94. Resultat: Resultatet visade att det finns en stark uppdelning i binära motsatspar mellan ensamstående mammor och mammor i kärnfamiljer. Kärnfamiljsmammorna framstår som normen. I förhållande till papporna finns inte samma uppdelning då alla pappor skildras som mer eller mindre frånvarande. Mammorna fungerar som logos i förhållande till papporna angående familjelivet medan papporna privilegieras gällande maktfördelningen. I förhållande till etnicitet fungerar kärnfamiljerna med endast svensk bakgrund som logos. Detta mönster är inte lika tydligt som i förhållande till genus och skillnader kan ses mellan två olika undergrupper med annan etnisk bakgrund än svensk. Här finns dock även exempel på hur karaktärers etniska bakgrund inte görs explicit utan insinueras på olika sätt vilket kan ses som ett brott mot det logocentriska systemet då tveksamheten försvårar användning av detta. Gällande etnicitet finns också exempel på avvikelser som beskrivs som positiva. I relation till sexualitet framstår det heterosexuella förhållandet som norm och som naturligt medan homo- och bisexualitet överhuvudtaget behandlas i mycket liten utsträckning. Inga regnbågsfamiljer finns representerade och endast ett fåtal enskilda karaktärer, oftast i form av ungdomar. Beskrivningen av homosexuella karaktärer är dubbelbottnad då den manar till ett uppbrott från stereotyper samtidigt som den endast beskriver homosexuella karaktärer fragmentariskt samt i vissa sammanhang. Bisexualitet beskrivs också på ett tvetydigt sätt då det finns ett normaliserande budskap kring det samtidigt som det jämförs med överdriven sexualitet. I relation till Lpo 94 och värdegrundskapitlet ses fenomen som avviker från värdegrundens budskap men även vissa som främjar det. Uppdelningen kring norm och avvikelse genomsyrar hela resultatet vilket motsäger värdegrundsformuleringarna kring de tre teoretiska utgångspunkterna; De grupperingar som traditionellt sett underordnas i det logocentriska systemet gör så även i denna undersökning. Samtidigt kan tveksamheter kring såväl etnicitet som sexualitet ses som brott mot det logocentriska systemet vilket främjar värdegrundsformuleringarna.