“Allt vi gjorde på gympan handlade om att vara bäst" : En diskursanalytisk studie av storstadspressens framställningar av skolämnet idrott och hälsa

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka hur kroppsövningsämnet framställs i storstadspressunder perioden 1 juli 2015 - 30 juni 2016. För att uppfylla studiens syfte utgick vi frånföljande frågeställningar: 1) Vilka och vilken typ av formuleringar framställs i samband med kroppsövningsämnet i storstadspress hösten 2015 och våren 2016? 2) Vilka diskurser framträder ur dessa formuleringar och vilka kopplingar finns till tidigare identifierade ämnesdiskurser? 3) Vilka kopplingar kan identifieras mellan framställda diskurser och analyserade artiklar, med avseende till skribentens yrke, citerade/refererade personer, typ av artikel och kroppsövningsämnets benämning? Metodvalet i studien var diskursanalys. Källmaterialet inhämtades från en databas som samlar all svensk tryckt press. Insamlingen skedde genom användandet av sökord beståendes av olika benämningar på kroppsövningsämnet. Storstadspress är en kategorisering som innehåller tidningar med säte i Stockholm, Malmö och Göteborg. Insamlingen, urvalet och analysförfarandet strukturerades utifrån fem kategoriseringssteg. Studiens slutgiltiga urval var 63 artiklar. Diskursteorin kombineras med dagordningsteorin, vars utgångspunkt är att massmediernas dagordning speglar allmänhetens dagordning. Formuleringar framställda i samband med kroppsövningsämnet handlade bland annat omförebyggandet av sjukdomar, att andra skolämnen gynnas, att ämnet innehåller fysisk aktivitet och olika idrotter samt att ämnets utformning leder till mobbning och utanförskap. Utifrån formuleringarna identifierades fyra diskurser: Rörelse- och aktivitetsdiskursen (beståendes avfem underdiskurser), Exkluderingsdiskursen, Kost- och välbefinnandediskursen samt Säkerhetsdiskursen. Rörelse- och aktivitetsdiskursen är den mest återkommande och regelbundna diskursen. Idrott är den mest förekommande benämningen på ämnet. Slutsatserna i studien är att allmänheten prioriterar elevers rörelse och aktivitet som kroppsövningsämnets viktigaste uppdrag, att ämnet inte betraktas som ett kunskapsämne, att ämnets aktiviteter antas bestå av idrotter och andra tävlingsaktiviteter, att ämnet tillskrivs en kultur där maskulin norm råder, att tävlingsbetingade aktiviteter anses reproducera denna kultur, att ämnets aktivitet antas syfta till att stärka samhället. Det finns en diskrepans mellan allmänhetens föreställningar och ämnesplanernas syfte.