Infrastruktur vid nyexploatering : Förslag till byggherren

Sammanfattning: Vid projektutveckling utav bostäder i expansiva storstadsområden uppstår stora kostnader vid markförvärv, infrastruktur- och bostadsproduktion. Då byggherren, privat eller kommunal, äger huvudmannaskapet för exploateringsområdet kan infrastrukturen utföras med olika tillvägagångssätt. I Liljeholmen, Stockholm, där JM är en stor markägare, produceras infrastruktur parallellt med bostadsproduktion. I Norra Djurgårdsstaden, Stockholm, har stadens Exploateringskontor istället färdigställt infrastrukturen innan bostadsproduktionen inletts. Rapporten utreder hur dessa två tillvägagångssätt påverkar projektutvecklingens ekonomi, infrastruktur- och bostadsproduktion, logistik, arbetsmiljö, miljö och försäljning. I rapporten omfattar infrastruktur anläggningar som samhället dagligen använder sig av i ett exploateringsområde exempelvis gator, el, tele, fjärrvärme, vatten och avlopp. Rapporten innehåller ej ekonomiska bedömningar i form av kalkyler eftersom detta inte hade varit genomförbart under den korta tidsperioden för arbetet.  I början av undersökningen genomfördes en litteraturstudie för att skapa bred och översiktlig kunskap kring ämnet. Därefter utformades frågemallar som användes under elva personliga intervjuer med sakkunniga från JM, Stockholm stads Exploateringskontor, Forsen Projekt och WSP. Dessutom utfördes en enkätundersökning där syftet var att förstå hur färdigställande av infrastruktur påverkar nyinflyttade bostadsrättsinnehavares självskattade nöjdhet. Resultatet av undersökningen påvisade för majoriteten av delarna att ett storskaligt färdigställande av infrastruktur i ett tidigt skede är det mest fördelaktiga. Detta medför större möjligheter till en kostnadseffektiv infrastruktur- och bostadsproduktion samt bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och logistik. Dessutom möjliggörs bostadsbyggande i en snabbare takt vid en högkonjunktur. Nackdelen med ett tidigt färdigställande är den framtunga och stora investeringen. Denna medför kapitalkostnader och ekonomisk risk, vilket hanteras mer fördelaktigt med det parallella tillvägagångssättet då infrastrukturen produceras i etapper efter behov. För JM som markägare i ett område med cirka tio kvarter föreslås att infrastruktur färdigställs som en kombination av de två tillvägagångssätten. Detta innebär att infrastrukturen, exklusive finplanering, färdigställs för tre kvartersmarksområden samt dess omgärdande allmänna platsmark och ledningssystem. Detta sker innan bostadsproduktionen inleds. I och med det här möjliggörs en mer kostnadseffektiv infrastruktur- och bostadsproduktion på grund av enklare samordning, framkomlighet och logistik på arbetsplatsområdet. Dessutom skapas längre tid till effektiva saneringsmetoder, vilket leder till en kostnads- och miljöbesparing. Då investeringen för en del av infrastrukturen är mindre jämfört med ett färdigställande av all infrastruktur inom området minskas kapitalkostnaderna och den ekonomiska risken. Finplaneringsarbeten utförs i samband med att bostäderna färdigställs, precis innan kunder flyttar in. Detta minimerar risken för skador och slitage på grund av byggtrafik under produktionstiden. Dessutom ökar kundernas nöjdhet då färdigställd finplanering medför en mer attraktiv miljö för boende och kommersiell verksamhet.